Björn Andersson blogg

Coching

2011-11-23T11:29:00.000-08:00

Som jag nämnde i föregående inlägg har jag börjat coacha. Titta in på www.bjornandersson.se för mer information eller kontakta mig på info@bjornandersson.se.

Säsongssammanfattning

2011-11-23T10:20:00.000-08:00

Blev ju ett tag sedan uppdatering igen.. Anledningen är delvis att det inte funnits så mycket roligt att skriva om då det mesta har gått snett den här säsongen tyvärr. Som jag nämnt tidigare hände något efter Abu Dhabi och sedan dess har inte hälsan varit med mig med återkommande feberepisoder som hindrat både träning och tävling. En liten sammanfattning av allt nedan;

Efter Wildflower åkte jag hem till Sverige och sedan kort därefter till Bilbao för att köra deras tävling över halvironman-distans. Dock hade jag sedan Abu Dhabi haft feber ett par dagar varje vecka, eller som mest med två veckors mellanrum vilket nu drabbade mig till den här tävlingen vilket i sin tur medförde att jag bröt loppet.

De återkommande problemen gjorde inte direkt att formen var på topp mellan sjukdomsperioderna heller trots att jag försökte träna så gott det gick. Märktes ganska tydligt på årets cykel sm där jag körde sämre än på länge och blev 7:a på tempot. Linjet med en kombination av dålig form och lånad cykel med lite materialstrul var ingen hit det heller direkt..

Challenge Aarhus halvironman var näst på schemat strax efter. Kände direkt att det var något som inte stod rätt till under loppet och var klen och orkeslös. Trots allt hade jag en bra tendens halvvägs in i löpningen och trodde då att det fanns en liten chans att vinna. Dock föll jag igenom helt runt 14km in och tappade från 1:a till 5:e plats i mål. Dagen efter blev jag ordentligt krasslig också och hade sedan feber i 3.5 vecka i princip. När jag kollade upp det ytterligare några veckor senare visade det sig att jag var i sluttampen på en lunginflammation.

Nåväl, nästa lopp var Challenge Copenhagen över Ironman-distans. Iom att jag tränat ytterst bristfälligt hela året och hade nästan 5v helt uppehåll pga lunginflammationen borde jag här varit smart nog att inte ställa upp.. Det var jag dock inte så tänkte att jag tränar de 2 veckorna jag har på mig och ser vad som händer. Det här var också den längsta ihållande perioden jag kunnat träna sen mars. Klarade mig också ganska bra ganska länge i loppet, med ledning halvvägs in i avslutande maran, och en hyfsad trend efter att ha avhjälpt lite magproblem i början. Dock kom den bristfälliga träningen ikapp mig här och efter ha kämpat på lite till klev jag av. Jag kommer i form väldigt snabbt men 2 veckor räcker helt enkelt inte för den distansen. Tyvärr blir jag övertränad lika snabbt vilket har gjort att jag väldigt sällan hittat rätt balans för den här typen av tävlingar.

Bestämde mig sedan för att vara med på Tjörn Triathlon över en halv ironman strax efter som hade samlat ett av de bästa Svenska elitfälten på ett tag. Det var många som körde rätt passivt i början på loppet dock vilket gjorde att det blev ett tacksamt läge för mig där jag kunde vinna genom att köra på säkerhet större delen av dagen.

Säsongens största besvikelse blev ändå Ö till Ö som jag körde med Jonas Colting. Kände mig i hyfsad form veckan innan men lite småhängig innan loppet. När vi startade var det återigen något som inte stämde och efterhand kände jag mig sämre och sämre med yrsel och feberkänsla. Körde på så länge det gick vilket var 4-5h men sedan fanns det tyvärr ingen möjlighet längre. Jag kan hantera när saker går snett för mig själv ganska bra men det kändes riktigt tungt att svika en lagkamrat i det här fallet.

Det blev också säsongens sista tävling för mig. En del av er vet att jag haft "en del" strul med managers genom åren och pga det, och en del andra saker, hade jag en lite sämre sponsorsituation efter förra säsongen trots ett ganska ok år total sett. Hade därför behövt en riktigt bra säsong i år men när allt gick åt helvete från början blev det inte riktigt så. Det har medfört att jag inte har i närheten av tillräckliga sponsorer för att fortsätta nästa år och därför kommer byta inriktning. Har precis startat upp en coachingverksamhet och beroende på hur det fungerar får vi se om jag tävlar eller inte framöver.

Wildflower triathlon

2011-05-04T21:07:00.000-07:00

I år var det 10:e året jag körde Wildflower triathlon i usa som också var min första triathlontävling här borta. Definitivt en av mina favorittävlingar där jag har haft ganska mycket blandade resultat och upplevelser genom åren.

I år gick det väl lite sisådär med en 9:e plats efter att ha varit i ledning hyfsat länge. Jag är inte tillräckligt bra just nu helt enkelt och har haft svårt att komma tillbaka hälsomässigt efter värmeslaget i Abu Dhabi. Sim och cyklade ok men när kroppen inte svarar vet jag att jag kommer få problem senare i loppet och framförallt på löpningen. Så även nu och föll igenom kraftigt på slutet.

Tävlar härnäst i Spanien om ett par veckor och hoppas på lite vassare form då.

Uppdatering

2011-04-03T21:42:00.000-07:00

Var ju verkligen ett tag sen jag var inne och skrev här. Off-season, lite sponsorproblem och annat har kommit emellan helt enkelt.

I tävlingsväg har säsongen börjat med Abu Dhabi triathlon och California 70.3. Inför Abu Dhabi var jag i den kanske bästa formen jag haft inför en tävling men tyvärr blev det skapligt varmt under tävlingsdagen vilket inte är min starka sida direkt. Lite missflyt med timingen av tävlingshelgen var det dock då det var 22-23grader både under helgen före och helgen efter medan det var 40grader dagen vi tävlade. Konsekvensen blev tyvärr också att jag var ordentligt dålig under en vecka efteråt som en reaktion på överhettningen under loppet. Nu 3v senare är jag fortfarande inte helt bra och får lindrigare symptom efter varje hård ansträngning.

Inget bra utgångsläge inför California 70.3 som gick nu igår alltså. Kände mig riktigt svag så länge jag var med i loppet också. Givetvis körde jag även sönder mitt bakhjul efter 6km som grädde på moset.. Tyvärr gick det inte sönder så mycket att jag tvingades bryta loppet med en gång vilket man ibland önskar under sådana omständigheter..

Var inte exakt hur jag trodde den här säsongen skulle börja för lite drygt 3v sedan men tyvärr svänger det rätt snabbt i den här branschen ibland. I vanlig ordning kör jag Wildflower triathlon om några veckor här borta och planen är att vila och bli helt frisk och sedan träna på hårt under en kortare period. Som det känns nu är det högst osäkert om jag hinner komma tillbaka i hyfsat slag till dess men jag gör ett försök som vanligt.

Tristar Sardinia 222

2010-10-07T12:06:00.000-07:00

Jag anade efter mitt förra inlägg att mitt något ambitiösa tävlingsprogram som jag planerade tidigare i år skulle straffa sig ytterligare iom senaste tävlingen jag planerat köra i helgen. Det var en Tristar-tävling, den här gången över 2km sim, 20mil cykel och 2okm löp, som stod på schemat. Väldigt sliten som jag var blev det också en rätt miserabel tävling från start till mål, där jag fick jobba rejält bara för att ta mig igenom hela loppet. Det blev inte lättare av att det var ordentligt kuperat under hela cyklingen vilket blir jobbigt när formen inte är på topp. Den här distansen passar mig dock rätt bra så jag blev trots allt 2:a i mål men det var långt ifrån ett bra lopp.

Det blev också min sista tävling för året. Egentligen skulle jag kört Austin 70.3 nästa helg också men då det inte finns en chans att jag återhämtar mig tills dess ställer jag in min medverkan där. Totalt sett ger jag mig själv godkänt den här säsongen då en del riktigt dåliga insatser trots allt har varvats med en del bra. Jag har fortfarande kvar en illusion av att jag kan lite bättre även än under mina bästa stunder i år. Som jag nämnt tidigare är det först nu som jag börjat ana vidden av hur dåligt jag återhämtar mig och jag hoppas kunna utnyttja den kunskapen framöver för att ev kunna förbättra mig lite trots att jag hållit på med det här ganska länge nu. Lättare sagt än gjort iofs men jag kommer ge det ett ordentligt försök ytterligare någon säsong iaf.

Rev3 Cedar Point & Savageman

2010-09-20T12:26:00.000-07:00

Sitter på flygplatsen på väg hem efter några veckor i Usa. Var här för att köra två tävlingar varav den första var sista deltävlingen i Rev3 serien. Tävlingen gick över ironman-distansen och även om jag inte har tänkt att köra tävlingar över den längden förutom i nödfall tog jag en chansning och var med på den här. Anledningen var främst att jag låg i delad ledning i totalserien och att det därmed var en del pengar på spel om jag överlevde distansen hyfsat. Nu gjorde jag inte det helt och hållet tyvärr även om det kändes bra länge. Var i bra form och sprang i ett tempo som hade räckt för vinst en bra bit in i loppet men benen pallar inte riktigt en mara i dagsläget, vilket inte är förvånande med tanke på hur ostrukturerad säsongsplaneringen blev till slut. Sen råkade jag ut för ett par smärre missöden i början på cykeln som möjligtvis spelade in men det är ju lätt att rätta till isf. Att köra var sammanfattningsvis en chansning som inte gick hem helt enkelt.

Det var också en chansning så till vida att jag visste att tävlingen jag skulle köra helgen efter skulle kompromissas av loppet. Det gjorde det mer än jag trott och Savageman som jag körde igår blev en väldigt långsam och jobbig upplevelse. Fick än en gång bekräftat hur dålig återhämtningsförmåga jag har. Sen förra året och framför allt de senaste månaderna har jag till sist börjat få insikt om exakt hur mycket vila och återhämtning jag behöver för att prestera ok. Att jag inte pallar i närheten av den träningsstress jag tidigare trott har varit roten till många av mina problem genom åren. Synd att det tog tio år att fatta det bara..

Tjörn triathlon

2010-08-30T12:29:00.000-07:00

Bestämde mig för en dryg vecka sedan att frångå tävlingsplaneringen en smula och ställa upp i Tjörn triathlon på halvironmandistansen nu i helgen. Hade inte direkt några förväntningar på hur det skulle gå eller så men kände för att tävla lite nu när det ändå fanns en bra tävling hyfsat nära hemifrån.

Nåväl, tävlingen flöt på helt ok också och jag vann relativt komfortabelt till slut. Har inte så mycket att tillägga angående min egen insats men det var för övrigt ett bra arrangemang på en trevlig plats som gjorde att det helt klart var värt att åka dit.

3:a EM 70.3

2010-08-16T08:28:00.000-07:00

Som avslutning på en serie tävlingar jag valt att köra de senaste veckorna var Ironmans Europamästerskap på 70.3-distansen.

Som sig bör var startfältet riktigt bra med Michael Raelert, Filip Ospaly, Sebastian Kienle mfl. Raelert har ju fullständigt dominerat den här distansen, på ett sätt jag aldrig upplevt förut, sedan han vann VM förra året så det var väl ganska givet att han skulle ta hem det här också med en normal dag. Även Kienle som var 2:a i Roth under 8h i år är ju givetvis svårslagen för de allra flesta. Det blev också så till slut att jag blev 3:a efter dessa vilket jag är nöjd med i det här sällskapet.

Som alltid finns det ju saker att förbättra och den här typen av cykelbana är kanske inte heller den som jag upplever som mest utslagsgivande, vilket jag hade behövt, så med det i åtanke tyckte jag det var ok. Positivt var också att löpningen funkade bra rätt av cyklingen även om jag tappade en hel del i vanlig ordning på slutet. Jag har ju inte tränat mycket de senaste 6v vilket har gjort mig fräsch i kroppen för en gångs skull, men också att jag börjar känna mig lite otränad så här i slutet av vilan vilket märktes lite under loppets sista del. Dock är ju resultatet väldigt mkt bättre än när jag är sliten så det är en svår avvägning. Möjligt att det går att hitta en bra kompromiss där till nästa säsong.

Tristar111 Estonia

2010-08-09T12:02:00.000-07:00

I helgen var det Estland och en tävling i den nya Tristar-serien som gällde. Det var ett relativt namnstarkt startfält som ställde upp med bla Chris Mccormack, Thomas Hellriegel, Lothar Leder och Philip Graves.

Tyvärr var det värmebölja i Estland med över 35 grader vilket var illa för mig som är helt oduglig i varmt väder. Vi startade kl 11 också så det var riktigt olidligt redan när vi startade och hela tävlingen blev rätt tuff. Fick ta det relativt lugnt på cyklingen för att inte överhettas vilket fungerade ett tag iaf. Ute på löpningen var jag dock i rätt dåligt skick och det var först efter att ha stannat några minuter och duschat av mig i en vattenspridare som jag kunde börja springa igen och rädda en 2:a plats i tävlingen i mål.

Nu vidare mot förhoppningsvis svalare tävlingar...

Antwerp 70.3

2010-07-25T13:14:00.000-07:00

Hade ju lite funderingar på att lägga ner säsongen efter lite motiga resultat och en trött kropp. Dock var jag anmäld och hade resorna klara till ett antal tävlingar så jag bestämde mig istället för att ta lite semester med minimal träning och sen köra tävlingarna för att se vad som hände.

Idag var det så dags för Antwerp 70.3 med ett bra startfält i form av bla Marino Vanhoenacker som gjort 7h52min på en Ironman i år, 2:an i Abu Dhabi Dirk Bockel mfl. För min del funkade vilan bra och jag kände mig ok idag vilket var en stor skillnad mot sm för 2v sedan. Fick en tillräckligt stor ledning på en inte alltför utslagsgivande cykelbana för att leda hela loppet till km 16 av 21 på det avslutande löpmomentet innan jag tappade till en 5:e plats.

Tyvärr körde jag sönder min vänstra fot rätt illa då en blåsa under foten utvecklade sig till ett stort köttsår. Fick halta runt lite drygt sista hälften av löpningen och som det ser ut nu är jag osäker på när jag kan tävla igen om det inte läker väldigt bra. Alltid är det något som händer.. (-;

Triathlon SM

2010-07-11T10:01:00.000-07:00

Körde triathlon sm igår i Örserum vilket tyvärr blev något typ av nytt lågvattenmärke för mig i år. Blev 2:a trots allt men det var inte mycket som fungerade och Jonas Djurback vann välförtjänt.

Kanske "börjar" bli tråkigt att läsa här om alla problem jag har men tyvärr är det så det är just nu. Har som tidigare nämnt haft en del överträningsymptom senaste åren och nu börjar det bli extra påtagligt. Speciellt den här gången då jag försökte dra på lite mer träningsbelastning igen efter cykel sm vilket min kropp uppenbarligen svarade väldigt dåligt på. Som vanligt får jag extremt svårt att hålla uppe någon form av intensitet annat än korta perioder när jag är såpass sliten vilket då självklart gör det svårt att tävla ok.

Planen var annars att tävla ganska mycket nu i juli/aug/sep men det känns som det är dags att prova något drastiskt så det lutar väl åt att jag lägger ner den här säsongen och vilar. Alternativt vila/minimal träning under närmsta månaden och sen prova att köra Tristar-tävlingen i Estland jag är anmäld till och se hur jag reagerar på det. Kan vara ett intressant experiment om inte annat.

4:a på cykel-sm igen..

2010-06-24T03:46:00.000-07:00

Börjar kännas lite småtrist att hamna strax utanför pallen på cykel-sm igen. Den här gången med några sekunder upp till 3:e plats och 8s till 2:a. Låg också 2:a vid vändpunkten och en bra bit in i loppet innan jag stumnade sista milen. Kroppen svarade inte jättebra idag heller men det finns väl trots allt ändå någon typ av form någonstans när jag trots det hamnar hyfsat högt upp. Faktum är att det går väldigt mycket upp och ner när jag tränar också. Den här gången kan det möjligtvis också spelat in att jag hade en infektion i kroppen som bröt ut på kvällen efter loppet. Men jag vet inte riktigt och får helt enkelt se hur det hela utvecklar sig på tävlingarna jag kör juli/aug.

Tanken är att jag ska köra SM-linjet här imorgon också men jag får se hur min förkylning utvecklar sig under dagen om det blir start el ej.

Tävlingsrapport

2010-06-06T10:38:00.000-07:00

Jaha, då var man tillbaka till att köra patetiskt dåligt igen då. Den här gången i all tre grenar. Fattar verkligen ingenting.. Inom loppet av 5v har jag känt mig helt kass en tävling, betydligt bättre än på länge en vecka senare för att sedan återigen känna mig helt värdelös några veckor efter det. Hade jag konsekvent varit så här dålig hade det ju bara varit att lägga ner men otroligt frustrerande att det kan skilja så mkt i prestationsnivå inom relativt korta perioder.

Livet går ju vidare som vanligt dock och eftersom jag har lite fler tävlingar att köra är det lika bra att återigen göra ett nytt försök att få lite bättre ordning på mitt sportande. Närmast på schemat är cykel sm om ett par veckor. Blir intressant att se vilken version av mig själv som dyker upp då. Har jag liknande nivå på cykeln som i Knoxville tror jag att jag kommer göra ett bra resultat men känns det som idag kan det nog tyvärr bli en relativt pinsam insats.

Rev3 Quassy

2010-06-04T16:22:00.000-07:00

Är tillbaka i usa för att köra andra deltävlingen i Rev3-serien som den här gången är en halv ironman på nöjesfältet i Quassy, Connecticut. På söndag går tävlingen och det ska vara en rätt påkostad liverapportering som går att följa på deras hemsida; http://www.rev3tri.com/. Förhoppningsvis fungerar det bättre den här gången än förra tävlingen i Knoxville.

Själv har jag haft en lite lugnare uppladdning än inför förra tävlingen och jag hoppas kunna bygga på insatsen från då och köra ännu något bättre möjligtvis. Dock har jag som alltid ingen riktig koll på var jag egentligen står och det kan säkert gå lite hur som helst i vanlig ordning. Startfältet är starkt återigen så jag kommer behöva en bra dag för att komma högt upp i resultatlistan.

Rev3 olympisk distans

2010-05-09T10:35:00.000-07:00

Foto; Herbert Krabel

Ibland kan det vara svårt att förstå sig på hur kroppen fungerar. Osannolikt nog gick det faktiskt bra idag vilket kändes helt otänkbart efter förra helgen och framförallt med veckans förberedelser i åtanke.

Själva loppet är väl inte så mycket att berätta om egentligen. Simningen gick bra fram till en 180 graders vändning där jag orutinerat nog tappade min placering och gruppen. Om jag ska vara ärlig var inte riktigt huvudet med i början av loppet då jag om sanningen ska fram inte var jätteinspirerad efter den senaste tidens problem. Därför tappade jag koncentrationen vilket var oproffsigt. Väl ute på cykeln blev jag otroligt fövånad när det faktiskt kändes riktigt bra för första gången på väldigt länge. Fortfarande lite matt i kroppen höll jag inte ihop det helt på slutet av cykeln men ledde med 1min och 45s till Chris Lieto som av många ansetts vara bäst i triathlon på att cykla de senaste åren. Resten var ytterligare en bra bit efter.

Löpningen är som den är men höll ihop bra i början efter en felnavigering på 30-40s första km. Blev sedan omsprungen och blev 4:a till slut vilket den här gången under de här omständigheterna var uppmuntrande. Riktigt bra startfält där Matt Reed, som tillsammans med Greg Bennet dominerat den här tävlingsformen senaste åren, vann. Jag var inte superlångt efter och det borde gå att förbättra en del saker relativt enkelt. Sen om jag verkligen kan göra det är en annan sak givetvis då saker ibland har en tendens att inte gå som planerat.

Matförgiftning och vila verkar funkat bra den här gången så det kanske jag borde prova fler gånger inför tävlingar.. Skämt åsido kanske träningen jag gjort i år varit rätt trots allt och det som fattats tidigare varit ordentlig vila inför loppen. Inte som den här veckan men en mer rimlig nedtrappning. Jag vet dock inte och nästa lopp kanske jag har problem igen så det är ju möjligt att det här bara var en isolerad händelse. Vi får se.

Knoxville TN

2010-05-07T18:22:00.000-07:00

Är nu på plats i countrymusikens hemstat Tennessee och närmare bestämt Knoxville som är värd för söndagens tävling i Rev3 triathlonserien. Det är en serie om 3 deltävlingar varav den första är på olympisk distans utan drafting. Prissummorna är bra både för totalen i serien och de individuella tävlingarna så det är återigen ett av de bättre startfälten för året som är på plats nu på söndag. Bra för sporten med lite konkurrens till WTC:s dominans i triathlonvärlden nu när det ploppar upp lite nya tävlingsorganisationer som erbjuder lite bättre prispengar och villkor för proffsklassen.

Själv har jag kanske inte haft en vecka som gått helt min väg och det är en del som ska gå i lås mellan nu och söndag för att jag ska kunna starta.

Började med en rätt kraftig matförgiftning natten innan jag skulle flyga/åka bil från Kalifornien till Tennessee vilket gjorde den resan ganska intressant.. Nu idag ett par dagar senare har jag dock börjat kunna äta lite igen men måste få i mig lite mer energi under morgondagen för att det ska vara någon idé att tävla.

Sen, när jag skulle ut och prova cykeln i eftermiddags, körde jag i en håla i marken vilket gjorde att en bult som är väldigt specifik till min cykel gick av vilket gör att den blir obrukbar utan en ny. Givetvis finns inte en sådan bult någonstans i en järnhandel el vanlig cykelaffär. Närmaste rimliga återförsäljare till den här produkten som kanske skulle kunna ha reservdelen var 2h enkel väg härifrån med bil, men pga någon typ av religiös läggning hos ägarna har dom inte öppet på lördagar vilket gjorde att det inte var en möjlighet heller. Det finns en liten chans att det kan lösa sig imorgon men det är ett långskott.

Nåväl, jag har gjort vad jag har kunnat och får helt enkelt avvakta morgondagen och se hur det här utvecklar sig..

Wildflower

2010-05-02T11:27:00.000-07:00

Tyvärr blev det inget resultat den här gången heller. Min kropp fungerar inget vidare just nu och jag känner mig ganska trött och sliten när jag försöker tävla och pressa mig hårt. Om jag är helt ärlig mot mig själv har jag kännt så de senaste två säsongerna och även om det har funnits vissa stunder där det tillfälligtsvis har fungerat bättre så är det totalt sett en genomgående negativ trend som på något sätt kulminerade iom den här tävlingen.

Även om jag har tränat på kontinuerligt så är det ibland svårt att avgöra hur bra/dåligt det känns då tröttheten blir något av ett normaltillstånd efter ett tag. Speciellt då jag inte har haft tillgång till ett effektmätare på cykeln på ett tag heller vilket gör det lite svårare att utvärdera exakt var man står. Dock blir det väldigt tydligt i en tävlingssituation när jag försöker hålla uppe en jämn hög intensitet vilket jag helt enkelt inte orkar mer än ett par minuter åt gången just nu.

Jag har en tävling kvar här i usa nästa helg innan jag åker hem som jag kommer försöka köra trots allt. Provar att vila i veckan och ser vad det ger för resultat. Förmodligen krävs det betydligt mer än så men samtidigt vet man aldrig hur kroppen fungerar. Går det kasst där också kommer jag dock ta en rejäl period utan träning och börja om från början igen.

Uppdatering

2010-04-20T09:55:00.000-07:00

Långt mellan uppdateringarna igen men det har varit mycket sista tiden vilket fått till följd att bloggningen halkat ner ytterligare ett steg på prioriteringslistan. Jag har dock tränat på bra sedan Abu Dhabi här hemma i Sverige och åker iväg till Usa senare i veckan, om nu flygen kommer igång igen, för två tävlingar. Tävlingarna blir först som vanligt Wildflower och sedan veckan efter den inledande deltävlingen i den nya Rev3 serien. Den består av tre tävlingar; en olympisk, en halv IM och en ironman där priset för vinnaren i hela serien är 100000usd. Mer om det senare.

Avslutningsvis kan jag rekommendera de som eventuellt hinner läsa det här innan kl 8 ikväll att kolla på Dating in the dark på femman. Min kompis och tillika lagkamrat på Ö till Ö förra året Daniel Halldén ska vara med. Om det är någon som kan göra den typen av program underhållande och sevärda gissar jag att det är han. Så håll utkik efter någon i hajdräckt och badmössa på tv:n ikväll...

Tävlingsrapport

2010-03-13T06:02:00.000-08:00

Det gick tyvärr inget vidare igen vilket var synd givetvis då jag verkligen behövt ett bra lopp och en positiv känsla nu.

Jag simmade bra och låg topp 4:a hela simmomentet innan löpningen till växlingen och kom ut i första gruppen på cykeln. Tyvärr cyklade vi fel och tappade ett par minuter vilket gjorde att när vi väl var på banan igen var vi 27 pers i en grupp. Det är ganska dåligt på en supersnabb platt bana då det kostar väldigt mkt att köra ifrån en såpass stor grupp under de förutsättningarna. Jag kände mig dock stark på första varvet men ville vänta att göra nåt till de sista 80-90km då folk började bli trötta. Tyvärr blev det inte så då jag inte kunde hantera värmen som steg snabbt. Brände mig ordentligt på ryggen och var rejält överhettad så jag fick släppa gruppen och bara rulla igenom sista delen och sedan jogga i mål. Har tränat för mkt i kylan i Sverige i vinter och för lite i värme för att klara av det här helt enkelt och underskattade hur varmt det verkligen är här även så här års.

Abu Dhabi

2010-03-11T11:20:00.000-08:00

Befinner mig sedan några dagar tillbaka i Abu Dhabi inför säsongens första tävling för min del som går nu på lördag. Det finns lite länkar till oddsen på oss som tävlar här; http://triathlete-europe.competitor.com/2010/03/09/abu-dhabi-international-triathlon-mens-odds/ och här; http://www.slowtwitch.com/Opinion/Abu_Dhabi_Odds_The_Men_1247.html Som ni kan se är det ett otroligt bra startfält som förmodligen bara matchas av Hawaii Ironman på långdistanssidan i år.

Tävlingen erbjuder också ett sällsynt inslag av glamor i triathlonvardagen med boende på 5-stjärnigt hotell och flyg i Business class. Är inte speciellt jobbigt med långflygningar faktiskt när man slipper sitta inklämnd utan att kunna röra på sig utan istället har lite eget space, ordentligt benutrymme, sköna stolar samt bra mat istället för den vanliga sörjan som brukar serveras. Dom hade tom kunnat flyga ett par timmar till på vägen hit utan att jag hade protesterat.

Uppgifter om live rapportering osv från tävlingen kan man hitta på Abu Dhabi International Triathlons twitter sida för övrigt.

Swedish Meatballs

2010-02-03T13:48:00.000-08:00

Har precis precis landat i Sverige igen efter ett lite kortare läger på Fuerteventura. En av anledningarna till att jag åkte dit var för att få in lite träning i varmare klimat inför Abu Dhabi International Triathlon 13:e mars. För er som är intresserade av att läsa lite mer om tävlingen har det nu kommit ut ett pressutskick som bla kan ses här; http://triathlon.competitor.com/2010/02/news/abu-dhabi-international-triathlon-reveals-mens-field_6928

Dessutom såg jag att jag tydligen suttit inne på ett bra recept på köttbullar som jag delat med mig av till en stor triathlon-sajt.. Har iofs ingen aning om hur det gått till eftersom ingen på Triathlete Mag har kontaktat mig om det här men det är ju alltid kul att upptäcka dolda talanger hos sig själv genom att slötitta på internet. Vill ni också laga goda köttbullar kika in på; http://triathlon.competitor.com/2009/12/nutrition/pro-recipe-bjorn-andersson%e2%80%99s-swedish-meatballs_6471 Om någon av er som läser det här skulle få för sig att prova receptet får ni gärna lämna en kommentar här på bloggen om hur det blev. Är lite nyfiken på om det är ett bra recept eller ej.

Till sist fick jag en fråga i kommentarerna om jag är på twitter. Svaret är nej då jag, som ni säkert märkt, är helt oduglig på att hålla saker uppdaterade vilket gör att ett forum som twitter, som bör uppdateras relativt konstant, kanske inte är min grej. Inte just nu iaf.

Kosttillskott mm

2010-01-22T14:12:00.000-08:00

Fick en fråga om vad jag tar för kosttillskott och vad jag äter under tävling osv i en kommentar till föregående inlägg.

Vad gäller kosttillskott använder jag främst Damage Control som är ett högdocerat heltäckande tillskott. Surfa in på http://www.primalnutrition.com/ för att läsa mer om det. Mark Sisson som är mannen bakom Primal Nutrition har även en intressant blogg om hälsa i allmänhet och kost i synnerhet som ni hittar här; http://www.marksdailyapple.com/. Utöver Damage Control tar jag extra vitamin D som bland mycket annat är bra för immunförsvaret och som verkar vara svårt att få tillräckligt av tidvis. Tar även extra järn som tillsammans med ett par av B-vitaminerna har en roll i nybildningen av röda blodkroppar. Till sist använder jag också Recovox, http://www.recovox.net/, vilket främst är ett tillskott som syftar till att sänka kroppens kortisolnivåer. Kortisol är ett stresshormon som utsöndras av just stress i olika former(träning, vardag osv) och har en rad negativa hälsokonsekvenser i för höga doser.

Nu kanske en del tycker att det här är extremt mycket tillskott och att jag borde klara mig på vanlig mat. Dock gör kombinationen av att elitidrott är extremt och ohälsosamt samt att många livsmedel i dagsläget är näringsfattiga, att jag tror att det är svårt att hålla en bra balans i hälsan utan tillskott. Det jag håller på med iom min idrott bidrar bla till att celler åldras i förtid och kroppens endokrina system sätts under väldigt hög press. Jag har själv sett hur det drabbat före detta elittriathleter i form av olika endokrina sjukdomar, hjärtproblem, tidigt åldrande osv. Om det finns en möjlighet att minska riskerna för det och öka chanserna för en bra hälsa även i framtiden genom att ta olika former av tillskott så tar jag den oavsett moralpredikan från bla SOK som avråder från alla former av tillskott. Som en parentes så kommer ju just den skräcken från att ett antal svenska idrottare varit klantiga nog att köpa proteinpulver, gainers mm från mindre nogräknade producenter i usa och åkt dit för olika former av förbjudna preparat som funnits kvar sen annan tillverkning, alternativt spetsats medvetet. Regelrätta vitamin och mineraltillskott är en helt annan sak och väldigt säkra och då i synnerhet om man har bra koll på varifrån man köper.

Nu blev det sent så tävlingsnutrition får jag återkomma med vid annat tillfälle.

Edit; Bör väl tillägga att jag givetvis inte tycker att kosttillskott är ett substitut för en balanserad kost utan ett komplement.

Uppstart

2009-12-30T12:28:00.000-08:00

2009 börjar lida mot mot sitt slut och så även min säsongsvila samt totala inaktivitet här på bloggen förhoppningsvis.

Efter Clearwater tog jag 4-5v helt utan träning i princip och det är först nu de senaste veckorna träningen har blivit mer strukturerad och fokuserad. En förändring jag gjort inför nästa år är att jag återigen tränar mig själv och således avslutat arbetet med Dr Phil. Har lärt mig oerhört mycket av att ha jobbat med honom under säsongen och jag ser fram emot att använda de kunskaperna under 2010 som blir lite av en sista chans att få ordning på saker och ting känns det som.

Tävlingsmässigt börjar jag med Abu Dhabi International Triathlon 13:e mars och fortsätter sedan med Wildflower och Rev3-serien. Utöver det får vi se men det lär väl bli ett antal lopp till iaf.

För övrigt är det mesta sig likt med samma huvudsponsorer i K-swiss och Cervelo samt ett antal lite mindre sponsorer jag samarbetar med som också de i princip är samma som förra året.

Avslutar med ett par bilder från året. De från löpturen till Treriksröset med fotocred till Clas Björling och actionbilden Fredrik Ivansson.

DNS

2009-11-14T01:53:00.000-08:00

Eller ingen start i dagens tävling som förkortningen i rubriken antyder. Med återigen perefekt timing har jag åkt på en förkylning ännu en gång och tog ett beslut efter att ha vaknat i morse att inte köra den här gången. Jag skulle inte kunnat göra mig själv rättvisa om jag skulle tävlat och väljer den här gången att inte chansa och köra igenom ännu ett mediokert lopp under min kapacitet. Det är givetvis trist att 2 av 3 förkylningar i år har inträffat när jag ska tävla men tyvärr är mitt immunförsvar inte det bästa när jag börjar komma i tävlingsform samtidigt som en lång flygresa innebär att man utsätter sig för många smittorisker.

Det har varit ett riktigt kass år men livet går ju vidare och det kommer fler tävlingar så jag är motiverad att försöka vända på den här dåliga trenden nästa år. Jag har tränat strukturerat och fokuserat i princip utan avbrott de senaste 12 månaderna så givetvis är jag lite knäckt just nu när också det sista loppet för säsongen går om intet. Dock brukar jag kunna släppa sånt rätt snabbt.

P3C till salu mm

2009-11-10T08:40:00.000-08:00

Jag säljer nu min P3 av 2009 års modell cyklad på mellan mars och mitten på oktober men med en del helt nya delar. Ramen har en liten lackskada på styrröret under styrlagret men annars i bra skick. Komplett minus pedaler.

Ram/gaffel Cervelo P3C/3T 56cm
Växelsystem Shimano 7900
Vevarmar/vevlager Helt nya Shimano 7900 180mm
Styre Hed Blackdog med helt nya styrpinnar och armstöd
Hjul Hed Bastogne
Bromsar TRP R960
Sadel Selle Italia T1 (i princip ny)
Vajerhöljen Nokon

Pris 29000kr

Jag säljer även ett sparsamt använt Hed 3cD framhjul från 2007. Alltså Heds treekrade hjul med extra djup fälg. Pris 5500kr.

Maila bjorn@triathlete.com.

Spanien

2009-10-19T03:26:00.000-07:00

Befinner mig för tillfället i Spanien och närmare bestämt på en liten träningsanläggning uppe i bergen ca 40km norr om Malaga där jag och Jocke Berggren kommer träna under ett par veckor. Colting skulle också varit här egentligen men dök inte upp. Hur som helst är syftet för mig mig att komma bort lite från det kyliga svenska höstvädret och förbereda mig för säsongens sista tävling som blir VM på halvironman i Clearwater 14:e November.

Har varit rätt skönt här de senaste dagarna med över 25 grader varmt, soligt och vindstilla. Träningsmässigt verkar det också vara ett bra ställe och exempelvis hade vi igår en fin 4-timmars runda på cykeln i de Andalusisika bergen genom sömniga byar på i princip bilfria vägar av väldigt hög kvalité. Det finns även en 25m bassäng på området och bra löpmöjligheter. Kolla in www.idlebreaks.com om ni vill läsa mer om stället.

Hade tänkt lägga in lite bilder från lägret också men i sann Spansk anda är det trådlösa nätverket här långsammare än ett modem från början på 90-talet så det blir i princip omöjligt tyvärr.

Augusta 70.3

2009-09-27T13:46:00.000-07:00

Det blev en start trots allt i Augusta 70.3 idag. Jag började känna mig tillräckligt frisk nån gång mellan fredag och lördag för att tävla även om det givetvis inte är idealiskt att köra under de premisserna. Dock brukar jag alltid hellre vilja prova att starta iaf för att se hur det går istället för att leva i ovisshet och undra hur det kunde gått. Iofs brukar det ju inte gå speciellt bra i nio fall av tio under de förutsättningarna men man vet ju aldrig. Den inställningen har gjort att jag kanske startat en del ggr jag inte borde och bidragit till en del dåliga resultat men det är jag ok med.

Startfältet var som vanligt bra på de här tävlingarna och framförallt var det väl Greg Bennet som var det stora namnet. Han har ju hållit på otroligt länge och på senare år dominerat non drafting loppen i usa. Han tillhör de absolut bästa i alla tre grenar så det var väl ingen skräll att han skulle vinna den här tävlingen också. Nåväl, för egen del började det ok med en väldigt lugn och komfortabel simning på 4:e plats och sedan en ok cykel där jag ledde av med nära 6min. Inte på topp där riktigt än och efter de senaste veckornas problem dock. Men som sagt har förbättringarna jag gjort med sittställningen tillåtit mig cykla minst lika fort som tidigare vid en del tillfällen i år men med en sämre fysisk form. Löpningen var tuff och tyvärr, men föga förvånande, klappade jag igenom sista varvet och tappade till en 10:e plats. En del av det är att jag varit krasslig och kände mig klen och en annan är att min löpning lätt faller ihop helt av cyklen så fort minsta lilla sak inte går min väg. Idag var det också extremt varmt och fuktigt vilket inte underlättade. Hur som helst är känslan fortfarande att jag kan droppa rätt mkt tid hyfsat snabbt om jag kan lösa en del detaljer. Sen gäller det ju att kunna göra det också iofs..

Dagens sämsta ide var för övrigt att köra nedcabbat med ett diskhjul i baksätet hem från tävlingen. Det är rätt mkt lyftkraft i ett diskhjul tydligen.. En halvsekund och en hyfsad reflexräddning från att det flög iväg en rejäl bit ut på motorvägen.

Savageman

2009-09-20T11:49:00.000-07:00

Aj som fan kan man väl sammanfatta dagens tävling. Kan konstatera att det här kanske inte direkt är eller kommer att bli mitt år. Savageman som jag körde idag är med all säkerhet den tuffaste halv ironman tävlingen där ute med klättringar som är upp till 31% branta på cyklingen och en tuff löpbana. Det finns lite klipp på youtube om man vill se exakt hur jävliga några av backarna är. Hur som helst har formen varit stadigt uppåtgående de senaste veckorna men efter resan hit till usa har jag kännt mig hängig och trött och givetvis blev jag krasslig under natten till tävlingen. Dock har jag alldeles för dåligt samvete för att inte starta eller kliva av när arrangören betalar resa, uppehälle osv så jag körde igenom ändå. Inget som jag är stolt över eller rekommenderar i det läget men ibland är man tvungen.

Det är definitivt fel bana att köra runt febrig på dock och jag hade riktigt jobbigt bitvis. För att saker och ting skulle jävlas ännu mer blev jag givetvis stungen av en geting på tungan också vilket jag fick erfara är relativt smärtsamt. Körde betydligt sämre än när jag vann förra året men vann trots allt idag igen även om duathleten Josh Beck tog in otroligt mkt på slutet. Det var förmodligen inte särskilt vackert men en vinst är ju trots allt en vinst även om det var ett kasst lopp.

Nu bär det av till Georgia där det är tänkt att jag ska köra Augusta 70.3 nästa söndag. Får se hur det blir med start där beroende på om jag blir frisk i rimlig tid eller ej.

Ö till Ö och USA

2009-09-14T10:20:00.000-07:00

Sedan senast har jag förutom träning hunnit vara med på Ö till Ö mellan Sandhamn och Utö i Stockholms skärgård. Det är alltså en tävling med ca 10km sim, 38km löp och 17km cykel fördelat över en rad olika delsträckor. Mellan 9 och 11 grader i vattnet och bitvis väldigt svårforcerad terräng borgade för en väldigt tuff tävling givetvis, speciellt för min lagkompis Daniel Hallden som inte hade tränat särskilt mycket. Det blev en lång dag för oss bägge med andra ord men starkt gjort av honom att ta sig igenom iaf. Tror Daniel var den enda i tävlingen bara hade sprungit ett pass över 10km i år..

Härnäst för mig blir det en resa till USA igen för att köra Savageman nästa helg och sedan Augusta 70.3 veckan efter det.

Timberman 70.3

2009-08-24T06:52:00.000-07:00

Körde igår Timberman 70.3 i New Hampshire. Tävlingen är en av de största på den Amerikanska tävlingskalendern med just under 3000 deltagare på halv Ironman distansen och är ett av mina favoritlopp faktiskt. Vann också här 2006 men visste att det skulle vara omöjligt att återupprepa det i år med tanke på det läge jag är i. Startfältet var som vanligt starkt med bla Potts, Legh, Thompson, Lovato, Cigana, Tollakson etc.

Uppladdningen blev väl sisådär den här gången med en jobbig flygresa på tisdagen och sedan en 10tim lång bilresa på fredagen innan loppet. Var också otroligt trögstartad och hade min kanske sämsta simning på 5-6år tyvärr. Tappade ett par onödiga minuter där men väl ute på cykeln kände jag mig faktiskt helt ok igen. Tyvärr var det fel tävling att simma dåligt på då de hade planterat ledarbilen ungefär 10m framför ledarcyklisten vilket gjorde att det i princip var omöjligt att komma ikapp pga draghjälpen från bilen. Tog 65km att ta in de 3min på Potts i ledning och sen när det väl var gjort tog jag lika mkt på de återstående 25km så såpass stor skillnad kan det vara. Tyvärr fick jag själv inte uppleva överdrivet stor draghjälp själv då jag oturligt nog kom ikapp när den avslutande kuperade och knixiga delen av banan tog vid. Men visst låg bilen alldeles för nära även för mig på slutet.

Hur som helst gick jag ut på löpningen med en under omständigheterna ok ledning och sprang även ok i början. Dock är jag som sagt inte i tillräcklig form än för att köra igenom en halv ironman i bra intensitet i ett sånt här startfält. Att det dessutom var 32 grader varmt med 90% luftfuktighet hjälpte inte direkt mig heller och även om jag låg 2:a med 4km kvar tappade mycket på slutet och blev 6:a. Blev alltså en relativt pinsam löptid till slut men slutresultatet ändå godkänt under omständigheterna.

Positivt var dock att cyklingen fungerade bra för första gången på länge på tävling med 2h04min på 9 ganska kuperade mil och att jag kände mig fräsch i kroppen igen. Det krävs ganska lite just nu för att jag ska kunna köra markant mkt bättre så kan jag hålla mig på rätt sida överträningsgränsen framöver finns det hopp om det iaf.

Råda triathlon 4life

2009-08-10T15:12:00.000-07:00

Blev en ny sprinttriathlon i helgen då jag körde Råda triathlon 4life i Mölndal. Det visade sig vara en angenäm bekantskap med väldigt bra arrangerad tävling i fin miljö och med till på köpet förstklassigt käk efteråt.

Kanske inte den mest utslagsgivande cykelbanan dock då det var 5 varv med 3 vändpunkter varje gång vilket neutraliserar saker och ting en smula. Trots det lyckades jag köra ok och vann relativt komfortabelt före Jonas Colting och sedan Martin Flinta. Faktum är att det var en påtaglig uppryckning prestationsmässigt från Kalmar förra fredagen även om det fortfarande fattas en hel del.

Kalmar mini triathlon

2009-08-03T05:23:00.000-07:00

Har tagit semester sedan Österrike och smygstartade lite lätt med sprinttriathlonen i Kalmar nu i fredags dagen innan Järnmannen. Kul tävling med bra inramning då det var en hel del folk kring banan med svenska mått mätt. Min egen insats var väl inte så mycket att tala om egentligen. Vann trots en liten felnavigering på cyklingen och känslan på loppet var en blandning av att vara otränad samt att jag fortfarande har problem med att hålla uppe någon intensitet längre perioder.

Hur som helst påbörjar jag i och med detta en ny period med träning och tävling resten av året. Timberman 70.3 och Savageman i Usa är de första tävlingarna på schemat och sen får vi se vad som händer. Som det ser ut i dagsläget vet jag att jag definitivt behöver komma tillbaka och höja min nivå från nu radikalt för att prestera mot internationellt motstånd igen. Vet inte om det är rimligt med tanke på hur det känns och hur kort tid det är kvar till tävlingarna men har haft klart med tävlingsarrangörerna sedan länge så åker dit och försöker iaf. Blir en bra utmaning om inte annat.

Var för övrigt kvar i Kalmar och såg Björling vinna Järnmannen. Kul att se honom tillbaka efter några års problem.

Ironman Österrike misär

2009-07-05T05:09:00.000-07:00

Ligger på hotellrummet efter en dnf idag. Jag verkar knäckt mig själv totalt när jag var uppe på hög höjd under 2.5 mån tidigare i vår i kombination med Tour of Sweden efteråt. Orkar ingenting längre förutom kortare perioder innan jag tappar intensitet. Satsade på en väldigt defensiv taktik på cykeln och låg i den stora andragruppen efter Marino Van Hoenacker i 12mil innan det började gå så sakta att det knappt var styrfart. Orkar dock inte trycka på några längre perioder själv så det gick väl inte överdrivet fort då heller. Kom av cykeln som 2:a och sprang ganska bra direkt men tyvärr orkade jag inte vare sig fysiskt el mentalt hålla i mer än i ca 9km. Klev av efter 16km. Inte riktigt som mina tidigare problem på långdistans alltså men inte så mycket roligare för det.

Vad som händer nu vet jag inte riktigt. Med tanke på att det jag helst viljat göra när jag gjort något fysiskt ansträngande senaste tiden är att stanna och sova nånstans behövs nog ett ordentligt avbrott. Återkommer när det händer nåt igen. På återhörande.

Cykel SM Tempo

2009-06-25T23:56:00.000-07:00

Fan vad svårt det ska vara att ta en individuell medalj på Cykel SM då... Blev 4:a och låg 3:a en bra bit in i loppet innan jag kroknade och blev passerad av Kessiakoff. Som jag konstaterat i tidigare inlägg så är jag inte i speciellt bra form just nu och faktiskt markant sämre än i jan/feb vilket inte är ett bra tecken. Jag räddades den här gången av att det var en flack bana och att förbättringarna jag gjorde i vindtunneln inför i år verkligen hjälpte. Är betydligt snabbare per watt nu vilket gör att slutresultatet på en sån här banprofil blir helt ok ändå. Dock märks min halvdåliga form tyvärr avsevärt mer när det blir kuperat som i UK 70.3 då sittställning inte har så mycket med ekvationen att göra.

Hur som helst är ju tanken att jag ska köra Ironman Austria nästa helg. Är lite i valet och kvalet om att åka dit nu när det känns som det gör. Nu gick ju min löpning trots allt ok i England för 1.5v sedan så troligtvis åker jag iväg iaf. Förmodligen blir det då en väldigt defensiv cykling med mestadels fokus på att försöka springa bra sedan.

Jag hade den kanske coolaste följebilen åtminstonde..

Halvdålig fokus på bilden men ett bevis på att det var "en del" sidvind på banan stundtals.

UK 70.3

2009-06-14T12:56:00.000-07:00

Ted Ås och jag drog iväg till Wimbelball/Taunton i England i fredags för att sedan ställa oss på startlinjen till UK 70.3 nu idag. En inte helt smärtfri resa blev det men det är ju snarare regel än undantag när man flyger och i synnerhet när man har med sig en cykel. Man ser samma personer som jobbar i inchekningen varje gång men de verkar alltid lika förvånade och handfallna varje gång nåt annat än en ordinär resväska ska checkas in.

Inget har varit sig likt här i England heller då det bla har varit strålande sol och högsommarvärme istället för det typiskt brittiskt kalla och regniga vädret. Samma sak på dagens tävling då jag av någon anledning hade cykeln som sämsta disciplin(nästan iaf) på en tävling vilket i princip aldrig hänt. Simmade som vanligt bra men sen på cykeln var jag extremt klen. Trodde jag hade nått botten cykelmässigt på WF för en dryg månad sedan men det här visade sig vara flera klasser värre tyvärr. Vet inte varför det går så extremt dåligt då jag, även om jag inte varit helt på topp, haft iaf ett par lovande träningspass.

Hur som helst var jag efter en rad besvikelser i år beredd att kliva av efter ett varv på cykeln och lägga ner allt som har med sport att göra för någon månad minst. Dock hade det varit lite pinsamt att bryta just vid varvningen så jag rullade klart cykeln iaf som 4:a och väl där satte jag på mig löpardojorna bara för sakens skull. Helt oförväntat kändes det då ok att springa vilket aldrig hänt i liknande situationer förut. Tappade inte mkt på någon under 17-18km på en löpbana som inte passar mig så det var trots allt positivt. Blev lite låg på energi på slutet efter lite dåligt kaloriintag under dagen och tappade några minuter där men höll min 4:e plats komfortabelt iaf.

Sammanfattningsvis inget bra lopp men kan jag få till en normal cykling med liknande sim/löp som idag kan det gå bra. Problemet är bara att jag inte har en aning om vad det är som är så markant fel med min cykling så vi får se vad som händer framöver.

Mitt i Borås triathlon

2009-06-08T07:51:00.000-07:00

Körde Mitt i Borås triathlon i lördags för att få ett litet genrep innan UK 70.3 nästa söndag. Tyvärr var inte Colting med så det blev ingen riktig värdemätare utan istället bara ett tillfälle att träna lite växlingar, testa utrustning och få in ett halvhårt träningspass.

Tyckte själva loppet gick ok men det fattas fortfarande något. Är inte i dålig form egentligen men är lite osäker på hur jag i dagsläget kan hävda mig i ett internationellt startfält som på nästa helgs tävling.

Blir lite lugnare träning i veckan och sen på fredag iväg till ett förhoppningsvis kallt och regnigt södra Englnad inför tävlingen.

ToS Dag 14

2009-05-31T14:58:00.000-07:00

11 mil i motvind från Karesuando till Kilpisjärvi blev dagens och tourens sista cykeletapp. Sen var det tänkt att vi skulle springa till treriksröset och tillbaka därifrån. Många var dock nöjda med att bara ha cyklat genom hela Sverige så vi blev bara 3 st som sprang till slut. Mycket snö och väldigt oländig terräng gjorde att de 24km fram och tillbaka tog oss runt 3tim att springa igenom.

Totalt sett var det ett bra läger för mig personligen även om jag inte körde all cykling och istället gjenomförde mer specifik träning inför kommande tävlingar under juni/juli. Det jag framförallt lärt mig är dock hur jobbigt det är att blogga varje dag så nu kommer det bli lite mer sporadiskt igen ett tag framöver.

ToS Dag 13

2009-05-30T12:28:00.000-07:00

Efter att ha haft en stark uppåtgående trend förra veckan har jag haft svårare och svårare att hålla uppe samma effekt under kvalitetespassen den här veckan och jag skippade därför dagens cykling för att återhämta mig lite. Sprang därmed bara ett lätt pass på 50min idag medan de flesta övriga lägerdeltagare cyklade upp till Karesuando. Imorgon blir sista dagen på touren men mer om det då..

ToS Dag 12

2009-05-29T12:33:00.000-07:00

Från Luleå upp till Pajala gick dagens etapp och vi fick återigen det tvivelaktiga nöjet att cykla på E4:an inledningsvis. Efter ett par timmar svängde vi av på bättre vägar och hade sedan en bra tur. Förutom möjligtvis de sista tre milen då när temperaturen sjönk till 5 grader och det började regna.

Pajala känns för övrigt lite som en spökstad och det verkar vila någon sorts latent ångest över byn. Det är hit man flyttar om man vill vara lite för sig själv helt enkelt..

Träningsmässigt slutade cyklingen på 21mil med 4*3min + 4*1min Vo2max och 15min tröskel inkluderat. Vi gjorde också ett oerhört seriöst försök till simning men tyvärr var simhallen stängd.

ToS Dag 11

2009-05-28T09:47:00.000-07:00

Idag tog vi oss till Luleå på E4:an vilket är en fin väg att cykla på om man är självmordsbenägen. Ett två ett vajerräcksväg, 5cm vägren och timmerlastbilar som prejar ut en i viltstängslet inger verkligen en stor trygghetskänsla.. Vajerräcksvägar ska ju vara säkra men jag förstår inte varför man inte bygger till en liten vägren också. Borde ju rimligtvis öka säkerheten även för bilar. Dessutom är ju dessa vägar helt värdelösa för oss som cyklar då man förstör vägsträckor som varit cyklingsbara utan att, i många fall, ersätta dem med någon typ av cykelväg vid sidan av. Rimligtvis borde väl ett miljövänligt transportsätt och en hälsosam motionsform inte bli helt bortprioriterat i vägbyggandet. Nåväl, vi kom fram till slut iaf efter drygt 15mil.

Annars var dagens roligaste helt klart ett videoklipp inspelat under gårdagens etapp av vår überpositiva norrman Jan Hugo. Jan Hugos motto är ju bla "I love Colting Camps", "Why wait to be great" osv och han har genomfört lägret under diverse glada tillrop och glädjetjut. Igår fick han dock något typ av sammanbrott utanför Skellefteå efter att ha fått släppa gruppen och cyklat själv 5-6mil. Han stannade mitt på vägen och spelade in det här(videon längst ner i inlägget "69 mil "more to go"" från 27:e maj); http://supersvendsen.blogspot.com/search?updated-min=2009-01-01T00%3A00%3A00%2B01%3A00&updated-max=2010-01-01T00%3A00%3A00%2B01%3A00&max-results=33 . Skönt att se en såpass positiv människa bli så bitter (-:

ToS Dag 10

2009-05-27T13:10:00.000-07:00

Nu börjar vi komma ordentligt långt norrut iom dagens etapp från Umeå till Skellefteå. Ganska lätt etapp på strax under 14mil i bitvis regnigt och kallt väder men med fördelaktiga vindar. Väg 364 som vi körde på var för övrigt en trevlig bekantskap med fina vyer och sparsamt med trafik.

2*20min på tröskel var dagens intervaller på cykeln vilket gick rätt trögt idag då jag börjar bli lite sliten efter all kvalitet senaste 10 dagarna. Fick även ett simpass gjort när vi kom fram.

Övrigt noterbart är att vi passerade resans första ren någonstans utanför Burträsk el vad byn hette. Något på träsk var det iaf.

ToS Dag 9

2009-05-26T12:37:00.001-07:00

Vi spenderade hela dagen i Umeå vilket innebar vilodag eller lite lugnare träning för de flesta. Jag körde ett simpass med övriga och sedan intervaller löpning vilket innebar 5*1000m med 800m joggvila mellan. Runt 3:05-3:10min/km var tanken jag skulle hålla på dem vilket funkade ok även om jag fick bita i lite på slutet.

Annars var det som sagt lugnt och för utom att hänga på hotellrummet gick dagen mest åt till att äta massa onödiga kalorier. Blev bla Sushi, glass på Frasses och en avslutande Mongolisk buffé till middag. Perfekt att ha 14 utsvultna triathleter som länsar buffébordet på råvaror för att sedan bara ha en kille som lagar till allt. Stackarn fick slita på rätt hårt under kvällen..

ToS Dag 8

2009-05-25T13:32:00.000-07:00

Idag var det vilodag för mig på touren. Tar en vilodag från bloggen också..

ToS Dag 7

2009-05-24T12:30:00.000-07:00

Vi lämnade Bollnäs idag för att ta oss de dryga 16 milen upp till Sundsvall. Motvind hela vägen men annars väldigt fint väder vilket gjorde att vi fick en ganska bra tur trots allt. Annars finns det inte mycket att berätta från dagens etapp. Det enda något sånär spännande som hände var väl att jag var nära att göra roadkill av en räv som sprang över vägen ett par mil utanför Sundsvall.

Väl framme sprang några av oss 10km ut till Alnö där Jonas hade styrt upp en fantastisk måltid hos en familj han träffat i något typ av sammanhang förra veckan.

För övrigt var dagens cykelintervaller för mig 4*5min på tröskelwatt.

ToS Dag 6

2009-05-23T13:05:00.000-07:00

Motvind för första gången på touren idag som gick från Gävle till Bollnäs. Återigen falerade distansestimeringen kapitalt och idag fick vi runt 25 extra km till allas glädje..

När vi väl kom fram till Bollnäs visade det sig vara en del arrangemang i byn. Vi delar hotellet med både kattutställare och Bollnäs bandylag som har nån typ av fest här. Vi funderade på att gå in och fråga om nån sett till en jävligt liten orange boll som senast lyckades ses under ett kort ögonblick på tv av fem personer nån gång i januari.

Hur som helst blev dagens träning för mig 2h löpning, 12mil cykel med 4*3min + 4*1min Vo2max och 15min tröskel inkluderat samt till sist 45min simning.

ToS Dag 5

2009-05-22T13:25:00.000-07:00

Det blev bussen för mig idag då jag hade en lite lugnare dag på schemat. Övriga cyklade mellan Örebro och Gävle i tidvis ganska kallt och regnigt väder. Gps-anvisningarna vi kör efter har väl funkat sådär bitvis och så även idag då det blev lite smärre felkörningar här och där vilket resulterade i en lång dag för samtliga. Alla verkade dock hålla ihop det ganska bra även om det börjar bli en del trötta ben här och där vilket givetvis är normalt efter de mil som cyklats så här långt. Trots det är det många som verkar bli starkare från dag till dag vilket är kul att se. Ofta kan man förbättra sig en hel del när man ökar volymen i träningen extremt under kortare perioder om det görs vid rätt tillfälle i säsongen och det syns ganska tydligt hos många under den här veckan.

Det är ingen lek att sitta i bussen hela dagen heller även om vissa i campet verkar tro det (-; Vi samlade exempelvis ihop 9h i bilen själva innan vi kom fram till Gävle efter att ha fotat, supportat och kört helt åt helvete fel en gång..

ToS Dag 4

2009-05-21T13:38:00.000-07:00

Från Jönköping till Örebro gick dagens etapp över ca 20mil. Vi hade bra vindar idag med mestadels lite sida med vilket inbjöd till hyfsade hastigheter bitvis. Jag körde som vanligt på med mitt specifika program och idag innebar det 4*20min på runt 85% av tröskeleffekt med lika lång vila mellan varje inlagt under passet. Fick in 2 bonusmil också då jag borrade ner huvudet lite för mycket på en av intervallerna och missade en avfart.

Vi simmade för övrigt relativt tidigt på morgonen idag innan frukosten och cyklingen. Jag har aldrig varit mycket för att träna tidigt men för att hinna med allt i hyfsad tid har det trots allt blivit lite av den varan hittills under lägret. Det brukar ju vara en del hets med att träna så tidigt som möjligt i triathlonkretsar annars också som om det på något sätt skulle finnas någon typ av träningsadaption som bara kan tillgodogöras om man tränar innan kl 7 på morgonen. Har man familj och ett socialt liv osv har jag självklart full förståelse att man vill ha träningen undanstökad tidigt men annars tar jag personligen hellre den extra återhämtningen som lite mer sömn ger. Något jag kände av hade behövts på dagens simning.

ToS Dag 3

2009-05-20T12:55:00.000-07:00

Sitter och läser lite av de andra lägerdeltagarnas bloggar och förundras lite smått över hur mycket text det skrivs varje dag av samtliga. Förutom jag då som har svårt att hitta tillräckligt med saker att berätta för att fylla ett par rader. Kanske är jag lite tråkigare som person än övriga, men att cykla i 30-40km/h i flera timmar brukar oftast inte vara actionfyllt nog för att jag ska komma på något läsvärt att skriva om.

Hur som helst kör jag på enligt mitt träningsprogram vilket betydde vila från cykeln idag och istället löpintervaller och simning. Det innebar också att jag fick åka med bussen till Jönköping och jag måste passa på att ge lite credit till vår support Patrik som kör runt våra grejer mm genom hela lägret. Man kan ju tro att etapper på 10-15mil går rätt snabbt att köra med bil men det är alltid något som måste göras efter vägen och oftast försvinner hela dagen bort rätt snabbt även för honom. Dessutom är det ett ständigt packande och avlastande av väskor vilket jag kan tänka mig blir rätt enformigt i längden. Vi får helt enkelt vara väldigt tacksamma att någon vill följa med och hjälpa till på ett sådant här arrangemang.

Avslutningsvis nåddes jag av den väldigt tråkiga nyheten att triathleten Steve Larsen avled av en hjärtattack under ett träningspass igår. Steve var en av de för triathlon mest naturligt talangfulla personer jag tävlat mot. Han vann bla Ironman Lake Placid samma år han började med triathlon efter en framgånsrik karriär på landsväg och Mtb. Idrott ter sig ju dock rätt trivialt i sammanhanget så framför allt hoppas jag att hans familj kan återhämta sig efter detta.

ToS Dag 2

2009-05-19T11:19:00.000-07:00

Andra dagen av vår resa genom Sverige startade med 45min lätt morgonjogg innan frukost innan vi påbörjade cykeldelen mellan Karlshamn och Växjö. En ganska lätt sträcka på 10mil på fina vägar utan större incidenter visade det sig bli. Jag körde även mina intervaller som för dagen bestog av 2*20min på strax under tröskeleffekt.

Det var även tänkt att det skulle simmas men lite kommunikationsproblem gjorde att bilen till poolen åkte ifrån mig och min rumskamrat Tobbe. Vi gick ner till relaxen på hotellet istället dock vilket visade sig vara ett fullgott substitut.

Tour of Sweden Dag 1

2009-05-18T12:09:00.000-07:00

Idag körde första upplagan av Tour of Sweden igång som alltså är ett träningsläger på framför allt cykel genom Sverige. Vi kommer även simma och springa så ofta tillfälle ges men givetvis tar cykeln den mesta av tiden då det blir vårt transportmedel från plats till plats. Personligen kommer jag inte köra allt då jag dels har ett par tävlingar ganska tätt efter lägret samtidigt som jag behöver få tillbaka lite av min tröskel och anaeroba kapacitet som jag helt tappade när jag var uppe på hög höjd och tränade under feb-apr. Jag kommer förmodligen rulla med på 5 etapper i veckan och under dessa lägga in en hel del intensitet för att förhoppningsvis komma tillbaka i lite bättre slag igen.

Touren började idag med att vi sprang 14km från Trelleborg till Sveriges sydligaste punkt Smygehuk. Efter det var tanken att vi skulle cykla 160km till Karlshamn på vår väg till treriksröset. Diverse strul med GPS-anvisningarna och Coltings glädjemätning av sträckan på Mapquest gjorde dock att vi landade på nästan 190km istället. Lite bonusmil har väl ingen dött av iofs och vi hade en fin dag på cykeln så inga sura miner för det idag. Vi får väl se hur det blir när folk börjar bli lite trötta någon gång under vecka 2 dock..

Imorgon kör vi en kort etapp till Växjö med lite simning och löpning inlagt under dagen.

Wildflower rapport

2009-05-03T14:15:00.000-07:00

Oj oj oj... När jag inte trodde det kunde bli värre så lyckades jag tyvärr överträffa mig själv negativt i helgen igen. För att undvika dåliga ursäkter här på bloggen så långt som möjligt blir det ingen längre beskrivning av loppet utan bara ett konstaterande att jag var kass från början till slut. Kunde tagit mig igenom tävlingen men har gjort det tillräckligt många ggr förut så igår bröt jag i frustration och besvikelse över det arbete jag lagt ner senaste 6 månaderna utan att få ut något resultat av det.

Tyvärr verkar det som att hög höjd påverkar mig betydligt mer negativt än de flesta och då jag inte lyckats träna på samma effekt som vanligt här uppe under de 9v jag varit här så verkar det trots allt som att det har skapat en del problem. Får se vad som händer nu när jag kommer hem och får någon månads träning på havsnivå igen.

Nytt försök

2009-04-27T11:23:00.000-07:00

På lördag är det dags för Wildflower triathlon och ett nytt försök för mig att få till en bra tävling. Som vanligt samlar den här tävlingen ett av de bästa startfälten inom långdistanstriathlon så det blir garanterat tufft hur det än går. Min form är helt ok faktiskt och träningen har flytit på i rätt riktning så jag har inget att skylla på där iaf. Dock brukar ju inte alltid det garantera ett bra lopp för min del tyvärr så vi får se vad som händer den här gången. Målet är helt enkelt att försöka få ihop ett ok lopp totalt sett och iom det en bra placering. Att vinna som jag gjorde för två år sedan blir nog svårt även om jag teoretiskt sett egentligen är bättre rent fysiskt.

Annars händer inte så mycket här ute. Dagarna rullar på i ganska långsam takt och det mesta är sig likt från dag till dag. Dock var jag med som gäst på ett läger i Tucson Az förra veckan vilket var ett skönt miljöombyte från en öken till en annan. Tucson ligger ungefär 85mil härifrån vilket är en sträcka jag normalt sett alltid skulle se till att transportera mig över med flyg. Colting tyckte dock att det skulle vara kul med en road trip istället så jag blev övertalad att åka bil den här gången. Nu kom ju inte han hit i slutändan ändå så jag fick en hel del kvalitetstid med mig själv på Interstate 10 istället. Lägret var annars helt ok med bra träning och som brukligt cyklade vi uppför den 43km långa stigningen upp till toppen på Mt Lemmon ett par ggr.

Marijuana och graffiti

2009-04-11T19:11:00.000-07:00

Nä, har inte bytt livsstil helt efter förra helgens debakel om nu någon misstolkade rubriken.

Man kan ju tro att det inte händer så mycket spännande i isolationen här ute i öknen.. Och det gör det verkligen inte heller så därför kan relativt små obetydliga händelser liva upp tillvaron lite smått ibland.

En sådan sak som inträffade förra veckan var att Dan träffade på ett gäng mexikaner uppe i bergen. Det här är alltså på ett numera avstängt nätverk av otillgängliga stigar som typ bara jag och Dan använder nu för tiden så bara en sån sak som att stöta på andra människor där ute får en att höja på ögonbrynen lite grann. Det visade sig att dom var i full färd med att installera ett bevattningssystem från en bäck till ett stort marijuanaplantage. Vid konfrontationen sprang mexikanerna iväg åt ett håll och Dan åt ett annat tillbaka mot bilen för att tillkalla polisen så det var ju aldrig några problem. Dock skulle ju det här kunna blivit en potentiellt sett ganska otäck situation om det varit vapen inblandade osv. Man vet ju aldrig vad som händer när folk blir konfronterade och det är väl relativt kört där ute i det läget.. Nu är dock alla spår av odlingen borta såg jag när jag sprang förbi igår och det är ju inte sannolikt att någon försöker igen här i närheten men det är ju inte utan att man är lite extra uppmärksam på löprundorna numera..

Sen är det någon som har börjat med grafitti här ute också. Förutom att det kanske inte ser så snyggt ut i för övrigt ostörd natur kan man även fundera över hur det kommer sig att någon har lagt så mycket energi på att ta sig ut och "måla" på ett ställe där ingen ser skiten. För att illustrera hur långt ute i bushen det här ligger kan man säga att jag bor mitt ute i ingenstans och därifrån är det ytterligare en halvtimmes bilfärd plus 40min löpning ut till konstverket. Måste man åka så pass långt bort från civilisationen för att pinka in sitt revir går det kanske inte så bra med klottrandet..

California 70.3

2009-04-04T13:59:00.000-07:00

Ja det här blev ju knappast det sätt jag ville inleda säsongen på heller för den delen fira min trettioårsdag som sammanföll med tävlingsdagen. Slutade på en svag 13:e plats efter en bra och komfortabel simning, en inledningsvis bra cykling och sedan en katastrofal löpning i nästintill vanlig ordning.

Cyklade riktigt bra första 35min faktiskt och helt enligt planerna effektmässigt. Tyvärr körde jag i en stor grop i vägen där och mitt styre föll ner ett antal centimeter. Efter det var väl inte cyklingen någon större succe heller egentligen även om jag kom av med runt 3min ledning. Nu spelade ju inte det så stor roll i slutändan då löpningen som sagt var under all kritik. Med ett par undantag då och då är ju det här tyvärr mer regel än undantag och jag har svårt att komma underfund med exakt vad problemet är. Jag springer ok när det bara gäller löpning och exempelvis idag kände jag mig pigg efter cyklingen men ändå går det åt helv***.. Verkar som jag är extremt dålig på att kombinera cykel/löp-momentet av någon anledning.

Hur som helst har jag några lopp kvar att göra och kommer överlägga med Dr phil för att se om det eventuellt finns några nya grepp att prova som möjligtvis kan hjälpa.

Tävlingsklar..

2009-04-01T20:21:00.000-07:00

..är min cykel nu iaf. Hur det är med mig återstår att se..

Superfrog

2009-03-30T18:36:00.000-07:00

Vad är grejen med alla töntiga namn på triathlontävlingar egentligen? Superfrog hette iaf tävlingen jag var medlurad att köra cykeldelen på nu i söndags. Väldigt bra arrangerad tävling dock och ett bra tillfälle att testa tävlingfart och nutrition inför California 70.3 nu till helgen där jag förhoppningsvis kör alla tre grenarna.. Målet var att köra på samma effekt på cykeldelen som nästa helg och med samma kaloriintag osv. Slutade med en tid på 1h 59min över de 9milen med en snitteffekt på 370w på den flacka men relativt blåsiga banan.

Har haft lite problem här uppe med någon typ av allergi/sjukdom så har varit och är fortfarande något orolig över hur det kommer påverka mig i en riktig tävling så snart som Ca 70.3. Cykeldelen i söndags var ett fall framåt dock men som sagt blir det ju alltid annorlunda när man sätter ihop alla och grenarna i ett och samma lopp i ett dessutom stenhårt startfält. Men vi får se hur det går och det ska bli skönt att komma igång med tävlandet på allvar iaf.

Loppet går av stapeln nu på lördag förresten och för de som är intresserade ska det hela gå att följa på www.ironman.com tror jag.

P.s Vi vann för övrigt stafettklassen totalt med vårat mixedlag.

Valyermo

2009-03-11T19:41:00.000-07:00

Har ju gått ett tag mellan uppdateringarna igen tyvärr men har inte haft så mycket att rapportera om. Livet som heltidsatlet är inte så spännande som man kan tro alltid helt enkelt..

Nu har jag hur som helst kommit iväg över till usa igen efter att spenderat mesta delen av vintern hemma i Sverige. Började med att åka till NYC för att hämta upp min nya Cervelo P3 som jag kommer ha i väntan på den nya P4:an. Ett par bilder på den(utan tävlingshjul) längst ner i inlägget.

Flög sedan vidare till Kalifornien och Valyermo/Xantusia som jag skrivit om tidigare. Här kommer jag vara i ca 2mån och ha min träningsbas inför California 70.3 och Wildflower som kommer vara de tävlingar jag kör under den här vändan i usa. Cali 70.3 går av stapeln om bara 3.5v så årets första tävling är ju inte alltför långt borta nu..

Annars är det mesta sig likt här ute i öknen, sanden är fortfarande kvar osv..

Träningsutvärdering part one

2009-02-03T08:18:00.000-08:00

Har nu tränat med Dr Phil i ca 9v och tycker det har gått tillräckligt lång tid för att göra en första liten avstämning..

24 oktober 2008 körde jag min sista tävling för säsongen och vilade sedan nästan 4v där jag kanske tränade 3-4h totalt, dvs praktiskt taget ingenting. Nya träningsprogrammet började sedan med tester på cykeln i slutet av november då jag gjorde ett 3min maxtest och ett 20min maxtest där effekten mättes för att sedan ligga till grund för träningszoner och en baseline för framtida utvärdering av träning efter varje block. Är lite skeptisk till att lägga ut effektvärdena här på bloggen då de lätt kan misstolkas och tas ur sitt sammanhang men å andra sidan åskådliggör de utveckling ganska bra så jag kör på;

24/11, 3min snitt 524w

26/11, 20min snitt 436w

Träningen såg sedan ut som så att jag simmade ca 2-3h/v, cyklade 4-5h/v och sprang ca 3h/v. Inte så mycket träning således men med inslag av intervaller och högintensivt arbete under alla pass var det bitvis hyfsat utmanande ändå. När jag kom ner till Lanzarote efter totalt ca 7v träning gjorde jag sedan samma test på nytt nu med de här resultaten;

23/1 20min snitt 490w

25/1 3min snitt 588w

Förbättringen är klart över vad jag trodde var möjligt på den lilla mängden träning och jag ligger redan rätt långt fram vad gäller tröskel och anaerob kapacitet. De längre passen jag kört här nere har funkat helt ok även de så förhoppnings kan det bli bra när vi bygger på lite mer volym längre fram mot tävlingssäsongen.

Sim/löp har vi inte gjort samma tester på än men upplägget har annars varit likvärdigt och jag upplever att det går framåt så smått även där. Eller så mycket det nu kan göra det när vi pratar löpning för min del..

Lanzarote

2009-02-03T08:10:00.000-08:00

För ett par veckor sedan var det dags att dra iväg på årets första träningsläger vilket den här gången innebar 2v på Lanzarote istället för de vanliga 2-3mån långa vistelserna på lite mer avlägsna platser.

Lanzarote är kanske inte heller min favoritplats då jag varken gillar charter el små öar att träna på. Dock funkar det trots allt ganska bra för kortare läger då det är ungefär så varmt man kan få det så här års utan att dra iväg alltför långt bort. Sen jag var där första gången för rätt många år sedan har det också gjorts en rejäl uppryckning vad gäller vägkvaliteten vilket gör att cyklingen numera är ganska bra faktiskt.

Sen är det ju det här med charter då.. Jag har bara åkt charter 2ggr varav jag den första blev instängd 45min på flygplanstoan då någon svimmade utanför. Den här gången blev det bara bråk mellan mina stolsgrannar som turades om att plinga på flygvärdinnorna hela resan för att skvallra på varandra vilket slutade med att jag fick byta plats och sätta mig emellan. Det händer ju en del på reguljärflyg också säkert men så mycket som jag flugit där utan större problem kan det här ju knappast vara en tillfällighet. Sen är det ju skönt att man känner igen sig väl på plats men när det känns som man knappt är i ett annat land när man kommer dit kanske exploateringen av turistnäringen gått en smula till överdrift.

Jag ska dock inte klaga för mycket för jag hade trots allt ett bra läger och det var skönt att kunna träna i lite behagligare klimat igen och samtidigt kicka igång träningssäsongen ordentligt ännu en gång.

Sex, drugs and rock n' roll

2009-01-10T08:35:00.000-08:00

För övrigt tänkte jag dela med mig av årets hittills roligaste citat, courtesy of Ebbot Lundberg från The Soundtrack of our lives, efter drograzzian på Grammisgalan tidigare i veckan;

-Varför ska de göra det under artistgalan och inte idrottsgalan när det finns så jäkla mycket doping.

Känns det inte lite som att rocken är på väg utför rätt rejält när rockstjärnorna själva tror att snoriga och svettiga idrottsmän knarkar mer än de själva gör? Nog för att det är mycket skit inom idrotten men ändå.. Sen är det ju faktiskt så att många idrottsstjärnor är standby 24h om dygnet 365 dagar om året för att kissa i mugg och lämna blodprov när dopingpolisen knackar på. Undrar vad Ebbot hade tyckt om det? Men visst det var synd om artisterna som under en dag på året fick stå ut med den här extremt orättvisa behandlingen. Hoppas nu att nån tar tag i det här så det inte händer igen..

Säsongsplanering

2009-01-10T08:09:00.000-08:00

Kör ett litet inlägg över hur 2009 kommer se ut. Har gjort en del förändringar inför nästa år med coaching osv som uppmärksamma läsare säkert lagt märke till och kommer även prova ett litet annorlunda säsongsupplägg. Har ju under ganska många år nu dragit iväg till Nya Zeeland/Australien direkt efter nyår(förutom den gången jag stack till Usa/Belize/Sydafrika istället) men provar att stanna kvar i Sverige lite längre den här gången. Istället har jag tänkt mig något sådant här första halvan av 2009;

19/1 - 2/2 Träningsläger Lanzarote.

Mars; Träning Usa, Tucson? AZ

4/4 Tävling California 70.3 Usa

April; Träning Kalifornien/Tucson AZ

2/5 Wildflower Triathlon Usa

17/5 -31/5 Tour of Sweden (träningsläger)

14/6 UK Ironman 70.3

Juli; Ironman Germany/Ironman Austria

Så ser det alltså ut preliminärt och målet är att tävla stabilt på halv Ironman tävlingarna under våren och sedan se om jag kan få till en bra Ironman igen vilket var ett tag sedan. Jag vill försöka göra en bra tid isf och väljer därför en snabb bana som IM Austria eller IM Germany. Resten av säsongen hänger sedan på hur det här går.

Dr Phil

2008-12-17T06:15:00.000-08:00

Hög tid att prestera ett nytt inlägg och idag tänkte jag skriva lite om mitt val av tränare för 2009, Dr Phil, då det var någon som undrade lite om det.

Dr Philbert Skiba som han heter blev alltså mitt val när jag för första gången i mitt triathlonande bestämde mig för att jobba med en tränare. Jag har alltid ganska envist hållt fast vid att köra min egen grej rakt igenom men trots en del bra resultat genom åren har jag insett att det kanske inte håller längre. Jag har framförallt inte uppnått den kontinuitet jag vill och med ett par få undantag inte riktigt de toppar jag vill heller. Det var helt enkelt läge att göra ett sista försök med den här förändringen för att se om det kan göra någon skillnad.

Sättet jag lagt upp träningen på själv tidigare har bitvis fungerat ganska bra och mitt första år jag åkte över till usa och körde på heltid 2003 hade jag faktiskt i stort sett en hel säsong med stabila bra resultat. Det fortsatte första halvan av 2004 också men sen började jag lyssna lite för mycket på allehanda "goda råd" från en mängd olika personer som tyckte jag behövde förändra det mesta i min strategi/träning. Trots att jag körde på med samma upplägg gjorde det dock att jag började ifrågasätta mig själv och den träning jag gjorde. Samtidigt är det komplicerat att utvärdera sig själv och sitt eget upplägg och även om jag kanske skulle kunna träna någon annan hyfsat så är det exempelvis svårt att inse själv när man ska säga stopp och ta den enklare vägen träningsmässigt istället för att alltid ta den svåra. Nu tror jag mig veta ungefär vad det är som jag gjort fel oftast tidigare men jag kände ändå att det var dags att till sist ta hjälp av någon så jag slipper fundera själv om passet jag kör just nu är bra eller dåligt.

För att kunna ha den tron på ett träningsupplägg som jag tidigare saknat måste man givetvis jobba med någon man har ett stort förtroende för också. I mitt fall innebär det att det måste vara någon som har en gedigen bakgrund inom idrottsfysiologi och som har en vetenskaplig förankring. Det finns ju en uppsjö av tränare inom triathlonsporten som livnärar sig på coaching. Gemensamt för kanske 95% av dessa är att de inte har någon relevant utbildning inom idrottsfysiologi. De allra flesta tror att man automatiskt blir en bra tränare bara för man varit aktiv själv och det är väl färre proffstriathleter som inte har en coaching business vid sidan av än de som har. Problemet är att de i de flesta fallen då enbart baserar allting på vad som fungerat för dem själva. Det kanske fungerar ok i många fall men jag tror det är långt ifrån optimal om man vill maximera sin prestation. Det är anledningen till att jag ville jobba med Dr Phil då han har rätt bakgrund och kompetens för att individanpassa och lägga upp ett effektivt program som förhoppningsvis passar just mig.

Exakt hur annorlunda upplägget kommer bli är för tidigt att säga än då jag precis börjat mitt nya program. Får återkomma med det och en utvärdering på om det fungerar på sikt. Tillsvidare kan ni kolla in på http://www.physfarm.com/ om ni vill läsa lite mer om Phil.

Quarq effektmätare

2008-11-27T09:13:00.001-08:00

Då det inte händer speciellt mycket i mitt liv den här tiden på året samtidigt som jag inte har fantasi nog att hitta på egna ämnen att skriva om tänkte jag beta av lite förfrågningar från kommentarerna. Börjar med Quarq.

Quarq är alltså en relativt ny effektmätare på marknaden. Jag tänker inte gå igenom fördelarna med att träna effektbaserat här då det finns väl dokumenterat på andra håll utan enbart ge en liten redovisning av Quarqs system.

Quarq använder sig av så kallad ANT +Sport teknik vilket i enkelhet är ett standardiserat trådlöst kommunikationssystem mellan olika enheter. Det innebär att Quarq effektmätare som sitter i vevpartiet sänder data trådlöst till displayen på styret. Den mesta uppenbara fördelen med detta är att man slipper från alla sladdar osv vilket gör installation och underhåll mycket enkelt samtidigt som det ser rent och snyggt ut. En annan fördel är att man kan välja mellan en rad displayer/dataenheter som stödjer ANT +Sport tekniken vilket innebär stora valmöjligheter för dataredovisning. Själv har jag exempelvis valt att para ihop min Quarq med en Garmin Edge 705 med Gps och en rad andra funktioner.

Har inte hunnit använda systemet överdrivet mycket hitills men så här långt har det fungerat fläckfritt och utan problem. Installationen är mycket enkel och efter montering av vevar och magnet på ramen är det i stort sett bara att köra på då enheterna omedelbart kommunicerar med varandra. Effektredovisningen verkar vara både precis och upprepningsbar och i linje med de +/- 2% precision som anges av tillverkaren.

Enda nackdelen jag kan komma på så här långt är att man blir lite begränsad i val av vevarmar då Quarq inte finns till alla tillgängliga system som exempelvis Shimano. För mig spelar det ingen roll men om man absolut måste köra på en viss typ vevar kan det kanske upplevas som ett problem. Annars kan jag absolut rekommendera Quarq som dessutom ligger bra i pris jämfört med exempelvis SRM samtidigt som funktionen verkar vara likvärdig.

Aerodynamik

2008-11-11T04:06:00.000-08:00

Fick en förfrågan om ett inlägg angående aerodynamik och material och då jag inte har så mycket annat för mig just nu gör jag ett försök att bena ut lite fakta.

För att göra vissa delar av det här inlägget lite mer relevant går jag igenom begreppet "yaw angle" först vilket på svenska kanske kan översättas som skenbar vindriktning eller nåt i den stilen. Det är helt enkelt en funktion av hastigheten man håller samt vindriktning och vindstyrka. Desto fortare man kör desto mindre "yaw" exempelvis om vindriktning och styrka är densamma. Ökar exempelvis vindstyrkan istället ökar också yaw. Vill man få en bättre uppfattning om hur det fungerar kan man gå in på http://www.hedcycling.com/technical/yaw-calculator.php och mata in lite värden i deras yaw calculator. Varför det här är viktigt är helt enkelt för att vissa hjul, ramar samt sittställning fungerar bättre i olika yaw vilket har stor betydelse för hur man bör välja sin utrustning.

Om vi börjar med hjul så brukar en stor missuppfattning vara att man måste köra i en viss hastighet för att få någon nytta av aerohjul. Det ligger något i det i en del fall, vilket jag kommer till senare, men samtidigt sparar man in mer tid ju längre man är ute på banan så det finns vits med att föröka hitta bra hjul osv även om man inte är speciellt snabb. Dock försvåras resonemanget av att många hjul inte är designade för att fungera bra i höga yaw upp över 20 grader där en del helt enkelt närmar sig vanliga lågprofilsfälgar igen efter att varit avsevärt bättre mellan exempelvis 7 och 15 grader. Kör man långsamt på banor med låg vindstyrka och lite sidvind kanske man helt enkelt inte har så mycket nytta av en del aerohjul. Dock fungerar diskhjul och treekrade hjul oftast bäst i ett brett spektrum av yaw och även upp mot ganska höga vinklar vilket paradoxalt nog innebär att dessa kan vara det bästa valet även om man inte är supersnabb. Man brukar ju annars höra att man måste köra i typ 50 knyck för att ha nytta av diskhjul men det är något av en missuppfattning som så mycket annat i cykelvärlden.. Sammanfattningsvis är mitt råd att kolla på exempelvis Heds hemsida och beräkna vilken yaw ni förmodligen kommer stöta på mest med hjälp av deras kalkylator. Kolla sedan på diagrammen över vilka yaw olika hjul fungerar bäst och välj efter det. Annat råd är att välja Hed eller Zipp som delar ett patent på fälgens utformning som gör det omöjligt för andra tillverkare att komma i närheten när det gäller aerodynamik.

Sittställning är mer komplicerat då vad som fungerar aerodynamiskt är olika för olika personer beroende på kroppsform osv och kan vara svårt eller omöjligt att upptäcka utan vindtunneltester el liknande. Vissa grundläggande saker som att inte sitta alldeles för upprätt eller brett med armbågar kan man kanske se men för att hitta precis rätt krävs antingen vindtunneltester, fälttester med effektmätare eller liknande. Sen måste man ju sitta hyfsat komfortabelt och kraftfullt också vilket ibland kan innebära en kompromiss. Dock kan man oftast jobba sig till komfort och kraftutveckling, vilket kan ta månader, i de flesta positioner men de allra flesta är helt enkelt inte beredda att lägga ner den tid det tar utan utgår från vad man är van vid.

Till sist lite kort om materialets vikt, vilket om man inte kör tour de france-liknande bergsetapper är ganska irrelevant. Inom triathlon finns det endast ett fåtal banor där vikten har någon avgörande betydelse och även där kör man oftast en del flacka partier själv med näsan i vinden, till skillnad från cykellopp, vilket gör att man får ta aerodynamik i beaktelse. Välj alltså nästan alltid aero framför vikt vilket ytterligare klargörs på analyticcycling.com om man går in och tittar lite på deras beräkningar.

Vet inte om det här gjorde någon klokare iofs men.. Och för er andra som inte är ett dugg intresserade av sånt här beklagar jag nördinlägget. :-)

Vindtunnel

2008-11-04T19:55:00.000-08:00

Steve Hed och Dino Edin från Hed cycling var nere i San Diego Low Speed Wind Tunnel i veckan för att göra lite tester på Lance Armstrong, Alberto Contador och Levi Leipheimer inför 2009 och var då snälla nog att slänga in mig några timmar också. För er som inte har så bra koll på vad en vindtunnel används till så mäter den luftmotståndet på olika objekt, i det här fallet cyklar med cyklister på. Poängen är att man med hög precision och under kontrollerade former kan mäta och sen göra förändringar på exempelvis sittställning och utrustning för att minska lufmotståndet och få till en bättre aerodynamik.

Steve är den som har hjälpt Lance från hans första Tour-seger 99 och anses vara den ledande experten inom området så det var givetvis en bra möjlighet för mig att kunna få till lite förbättringar på cykeln. Det var minst sagt intressant att få ta del av en hel dags tester och personligen kommer jag göra en del förändringar i min sittställning som verkar lovande. Sen gäller det givetvis att prova ut det i verkliga förhållanden också men det är en senare fråga..

Slänger in ett par bilder längst ner i inlägget som exempel på hur det kan se ut även om just dessa kanske inte visar på några slutgiltiga förändringar för mig.

För övrigt är jag i Manhattan just nu och det är något kaosartat ute på gatorna här sedan det blev klart att Obama vann valet nyss..

Amerikansk byråkrati

2008-11-02T16:25:00.000-08:00

Idag när jag åkte ner med hyrbilen från öknen till San Diego körde jag och letade efter avtagsvägen till mitt hotell när jag kom in på en liten väg kantad av träd på ena sidan och en stor äng på den andra. Helt utan förvarning hoppar då plötsligt en kille i hjälm och overall ut från träden och vinkar in mig till vägkanten. Visade sig vara en motorcykelpolis med laserpistol som hade lyckats kamouflera sig helt perfekt i buskagen då han var helt omöjlig att se från vägen. Precis som i Sverige verkar poliserna hellre stå på ställen där det är lätt att få fast så mycket folk som möjligt snarare än på riskfyllda vägavsnitt där det verkligen behövs..

Hur som helst hade jag kört ett par mph för fort vilket inte är så mycket att säga om då jag inte sett några skyltar, och då hastighetsbegränsningarna här kan vara något ologiska ibland hade jag helt enkelt ingen koll. Polisen som stoppade mig såg ut som en typisk amerikansk trafikpolis med stor vit hjälm och Magnum PI -mustasch. Var beredd på att han skull dra fram sin taser gun så fort jag öppnade käften också precis som i cops på tv, men som tur var visade han sig vara ganska lugn på den fronten. Dock fick jag en smärre chock när jag gav honom körkortet och han påpekade att jag inte hade ett internationellt körkort och han kunde ha bilen bortbogserad och mig intagen på stationen..

Fick sedan en lång föreläsning om hur viktigt det var att körkortsutbildningen där körkortet är utfärdat lever upp till Usas standard, vilket tydligen bevisas genom ytterligare en meningslös papperslapp som man kan få utan ytterligare tester. Fick bita mig i tungan ordentligt för att inte påpeka att han förmodligen inte behövde vara speciellt orolig över att nån skulle komma hit med en sämre körkortsutbildning än den amerikanska, som i stort sett går ut på att vilken 16-åring som helst kan hämta ut sitt körkort ur valfritt cornflakespaket.. Gäller att inte käfta emot i de här lägena dock då det snabbt kan förvärra situationen betänkligt när man handskas med amerikanska auktoriteter.

Till sist släppte han iväg mig helt utan böter eller andra repressalier vilket var schysst och förmodligen betydde att det innebar för mycket byråkrati för honom för att det skulle vara värt att göra något åt situationen. Kollade runt lite på nätet efteråt också och upptäckte då att det faktiskt inte verkar vara ett formellt krav att skaffa sig ett internationellt körkort, som egentligen bara är en översättning, även om det kanske kan vara praktiskt att ha.

Öken

2008-10-30T12:16:00.000-07:00

Just nu befinner jag mig i Valyermo som ligger lite öst om Los Angeles med San Gabriel bergen på ena sidan och Mojaveöknen på den andra. Valyermo som ligger på ca 1400 möh är inte mer än ett par hus och rancher utspridda mitt ute i ingenstans här i öknen. Dan Empfield som är grundare av bla triathlonvåtdräkten, Quintana Roo och den stora triathlonportalen slowtwitch äger tillsammans med Mark Montgomery, en av de första triathlonproffsen, mark här uppe som de har varsitt hus på. Colting och jag har varit här uppe och tränat i spridda omgångar sedan 2004 om jag kommer ihåg rätt. Största fördelen med att vara här är att det finns ett stort urval av vägar med lite trafik samtidigt som man kan välja att cykla helt platt i öknen eller på fina bergsvägar upp till 2700 meters höjd. Löpningen är också fantastisk med väldigt mycket bra stigar att springa på där exempelvis Pacific Crest Trail passerar hela bergskedjan. Mark har även byggt en 25 yards pool att simma i här på området så det är också hyfsat smidigt när den är uppvärmd. Här har jag också varit med om ett antal mer eller mindre minnesvärda händelser som bla;

* Fått den värsta hammaren så här långt i mitt sportande när jag cyklade den lokala bergsrundan. Den är normalt sett 15mil med nära 5000 höjdmeter klättring totalt där man kör upp och ner mellan 2- och 2700möh större delen av rundan. Problemet är att det är helt öde uppe i bergen och det finns enbart ett ställe på hela rundan att fylla på vätska osv. Orutinerat nog startade jag med bara 2 flaskor vatten när jag körde första gången samtidigt som jag cyklade fel och missade cafét för vätskepåfyllning. Följden blev att jag cyklade 20mil varav de sista 12 helt utan nåt att dricka. Kallt och blåsigt var det också och en sträcka på 3mil är helt avstängd för biltrafik så händer det nåt där ute är det förmodligen kört då det inte finns mobiltäckning heller. Hur som helst är det enda gången jag varit så trött att jag försökt lägga mig och sova bredvid vägen.. Sista milen var en kamp mot mörkret, som jag förlorade, och när jag väl kom hem efter ungefär 9h var min klart långsammaste cykeltur någonsin ett faktum.

* Fått framdäcket punkterat av vad jag trodde var roadkill men som visade sig vara en halvdöd tvättbjörn som högg till när jag rullade förbi.

* Cyklat förbi en bil vid sedan av vägen där killen drog på sig rånarluva för att sedan i hög fart köra in mot Little Rock som ligger i närheten. I samma veva hade en granne skjutit 2 av Dans hundar när de kommit in på hans tomtgräns under en prommenad så det är definitivt en del outsiders som lockas ut hit.

Soma 1/2 Ironman

2008-10-26T21:31:00.000-07:00

Flög iväg till Tempe AZ i fredags för att försöka avsluta säsongen på ett ok sätt iom Soma 1/2 IM. Tyvärr var jag helt under isen och körde extremt uselt från start till mål. Finns inte så mycket mer att säga om det förutom att det var ett tråkigt slut på triathlonåret för min del.

Nu har jag bara en dryg vecka kvar på min 3 månader långa vistelse i Usa och ser fram emot att komma hem till Sverige och glömma bort det här loppet och det mesta annat som hänt den här säsongen så fort som möjligt. Sen blir det nya tag så småningom för ett förhoppningsvis betydligt bättre 2009.

Sport 2008

2008-10-22T20:28:00.000-07:00

Tänkte jag skulle börja med en kort sammanfattning om vad jag hållt på med senaste året. Sportmässigt har det inte direkt varit den bästa tiden jag upplevt så det är möjligt att delar kan uppfattas som något negativa, gnälliga och fyllda med dåliga ursäkter men det är ju så det kan vara i den här branschen. Många som inte tar steget fullt ut och satsar på sport på heltid brukar ganska ofta påpeka hur mycket bättre allt skulle vara utan jobb osv. Dock tillkommer många mindre glamorösa sidor, och framförallt en hög osäkerhetsfaktor, med en heltidssatsning som inte alltid är så lätta att hantera och som kanske inte är uppenbara utifrån.

Hur som helst började jag året med ännu en marathonresa till Nya Zeeland i januari. Har varit där 5ggr nu och det är visserligen ett kanonställe att vara och träna i men flygresan dit från Sverige är något ångestframkallande och tar i bästa fall runt 30h i ren flygtid. En gång tog det över 3 dygn att komma fram efter misstaget att resa med Air France men det är en annan historia.. Jag var iaf där för att träna med Nya Zeeländska triathlonproffset Bryan Rhodes i Taupo under ett par månader. Bra träning första tiden som avslutades med visdomstandsproblem från helvetet som gjorde att träningen blev minimal sista 2v. Rhodsey hade det inte heller så kul sista tiden där då han kraschade och fick bryta Ironman New Zealand som var ett av hans hans stora mål för året, lokalkändis som han är i Taupo där tävlingen hålls. Mao var väl stämningen inte överdrivet munter i huset under de veckorna..

Hem till Sverige igen under Mars månad för ett par veckors träning innan California 70.3. Flög sedan över till usa och San Diego för tävlingen som blev ett riktig fiasko för egen del. Dels pga att jag helt enkelt inte var i speciellt bra form, och dels för att det var extremt struligt med min för året nya cykel och våtdräktsponsor vid den här tiden med stora problem att få fram fungerande utrustning i tid. Ska inte gå in närmre på det men tävlingen bröt jag och åkte hem till Sverige igen för träning och problemlösande.

Nästa tävling var Wildflower i maj som jag vann förra året och som är en av de största triathlontävlingarna i världen där närmare 9000 triathleter startar under helgen. Givetvis var det en tävling jag ville vara i bra form till även i år. Detta lopp gick också det av stapeln i Kalifornien vilket innebar ännu en lång flygresa över atlanten. I betydligt bättre form nu men som vanligt en inte helt smärtfri uppladdning då delar av min tävlingsutrustning av misstag skickades till en söderhavsö istället för till mig i Kalifornien. Sånt man får räkna med ibland men jag hade heller inte fått utlovade cyklar från min cykelsponsor och fick fortsätta köra på en ram jag inte var helt nöjd med så sådant dämpar trots allt entusiasmen något. Tävlingen i sig var kanske den mest konkurrenskraftiga jag kört utanför Hawaii IM och trots att jag ledde långt in på loppet tappade jag till 7:e plats på slutet när jag kroknade och det var ett tätt lopp. Ett fall framåt trots allt..

Återigen hem till Sverige och den här gången tävling i Europa iom Austria 70.3 i Pölten. Med ytterligare ett par veckors träning i kroppen kände jag mig bättre än på länge. Intressant cykling med de första 20km på en avstängd Autobahn där den otroligt fina asfalten inbjöd till höga snitthastigheter med 49km/h för min del innan den mer bergiga terrängen tog vid. Den här gången ledde jag tills det var 1km kvar på löpningen och slutade 2:a. Segt att tappa så sent men ett ok lopp för första gången på ett tag iaf. Som kuriosa kan jag dock nämna att jag blivit ikappsprungen senare i ett lopp när jag blev 2:a på Utah 70.3 för ett antal år sedan då Cameron Brown sprang förbi sista 200m. Kände för ett krokben just då men tyvärr är ju inte triathlon en kontaktsport så..

Skulle sedan kört Switzerland 70.3 veckan efter men lite för entusiastik träning tätt efter Österrike satte stopp för det. Dock fortsatte formen uppåt ända till jag gjorde ett par för hårda pass för tätt inpå varandra ett par veckor senare. Kom till cykel-sm i slutet på juni lite lätt överansträngd och återigen med cykelproblem. Tempoloppet var inte så mkt att orda om då jag blev 6:a vilket var ok i konkurransen men kanske inte i mitt bästa slag ändå. Linjeloppet var intressant i sig då jag inte fick min linjecykel förrän 3 dagar innan loppet helt omonterad med diverse fel komponenter. Länge sen jag satt så obvekvämt på en cykel i ett lopp och jag skulle behövt ganska mycket mer tid på mig för inställningar osv och cyklade ganska dåligt i ärlighetens namn.

Nästa stopp på kalendern var Ironman Lake Placid i slutet på Juli. Formen var ok efter lite vila men dock hade min cykelsponsorsituation blivit ohållbar och jag kände mig tvingad att byta snabbt. Fick klart med Cervelo igen, vilket jag är väldigt tacksam för, men tyvärr hände allt detta en vecka innan loppet och fick således min nya cykel ett par dagar innan start bara. Tack så mycket förresten FedEx som givetvis levererade cykeln till helt fel ställe trots korrekt adress till det största hotellet i Lake Placid.. Vädret i loppet var så bra som det kan vara med ihållande regn hela dagen men dock kunde jag inte riktigt ta till vara den möjligheten. Visade sig att jag i all hast inte riktigt fått till inställningarna på hojen och led sista 70km på cykeldelen. Även om jag kom igång ganska bra fram till 30km in på löpningen, då jag låg 2:a och sprang ok, slutade mina ben samarbeta igen och det blev återigen en lång promenad in till mål på den här distansen.

Väl hemma igen åkte jag på ett ordentligt virus som knockade mig i 4v då jag inte tränade alls. Timingen var dock ok mitt i all misär då det som tur var frigjorde mycket tid till OS-tittande. Åkte sedan återigen över till Usa för träning och tävling. Courtesy of US Airways försvann min cykel och resten av packningen under 8 dar när jag kom dit vilket var dåligt eftersom det innebar väldigt lite fysisk aktivitet under ännu en dryg vecka. Missade också 2 inplanerade tävlingar pga viruset och även för att jag helt enkelt inte hade min cykel på plats när tävlingarna gick av stapeln.

Tävlade nästa gång i Malibu i en olympisk distans utan drafting. Dock var ungefär en tredjedel av startfältet även OS-deltagare och det verkar som de hade glömt vilka regler som gällde på cykeldelen på den här tävlingen då det var den värsta rulleåkningen jag sett i ett icke-drafting lopp.. Nu spelade det kanske inte så stor roll för mig just då trots allt eftersom jag inte direkt var i toppform men alltid tråkigt att se. Satte 2min på gruppen på cykeln men fick ge mig tidigt på löpningen ändå och kunde inte göra så mkt mer än jogga väldigt långsamt i mål som 11:a eller nåt i den stilen.

Nästa tävling är en historia i sig då det är en av de brutalaste tävlingarna jag kört. I det här klippet kan ni se vad som händer när man försöker ta sig upp för en backe med 31% lutning med alldeles för tung utväxling(44*25). Jag som 2:a just då men i mål som 1:a med en under omständigheterna ganska bra insats. Direkt efter det bar det av till Vegas och Interbike vilket alltid är roligt men också ganska utmattande efter ett par dagar på mässgolvet. Skönaste med Vegas var trots allt att få bo i ett hotellrum med AC efter att tillbringat 3v i ett hus utan AC där temperaturen pendlat mellan 30-40 grader hela tiden..

Framme i oktober nu åkte jag till Austin Texas för att köra Austin 70.3. Hade hört många bra saker om Austin men blev något besviken då det var en av de smutsigaste städerna jag varit i med en ohyggligt dålig infrastruktur. Ett sällsynt inslag av glamor i triathlonvardagen inträffade dock då tävlingsarrangören fixat ett relativt lyxigt rum på Sheraton. Tyvärr för mig började jag på eftermiddagen innan tävlingen känna mig sjuk igen och fick under natten feber osv. Är inte mycket för att fysisk aktivitet under de premisserna och skulle aldrig startat men det känns alltid för jävligt att inte ens försöka när arrangören betalar hotell osv så jag gjorde trots allt en start men bröt tidigt då jag var lite för krasslig för att köra.

Det är alltså ungefär vad som hänt så långt i år om nu någon orkat läsa ända hit. Garanterat det längsta inlägget jag någonsin kommer att skriva.. Hur som helst så är det ett exempel på hur lätt en hel säsong kan försvinna ganska snabbt om man dels gör en del egna misstag och sedan också har ett par omständigheter emot sig. Det är lättare än man tror att komma in i en dålig cirkel och sen rinner åren bort rätt fort i de här sammanhangen.

Inledning

2008-10-22T19:52:00.000-07:00

Så har jag, som ni kan se, också skaffat en blogg efter att principfast vägrat under ett flertal år trots stora påtryckningar från flera håll.. Största anledningen till att jag trots allt börjar blogga lite lätt är min oförmåga att ta tag i min egen hemsida som kanske känns något(!) utdaterad vid det här laget efter att inte blivit uppdaterad på ett par år. En blogg känns helt enkelt som ett lite smidigare medium för att lägga in lite korta uppdateringar om vad jag pysslar med och framförallt då min triathlonkarriär om det nu är nån som fortfarande bryr sig..

Hur som helst så lär det väl knappast bli någon blogg som uppdateras varje dag eller fylls med diverse underhållande raljeringar och samhällsbetraktelser a la Coltings blogg. Som sagt blir det mest lite mer vardagligt tråkiga inlägg efter tävlingar, träningsläger osv.