ToS Dag 11

Idag tog vi oss till Luleå på E4:an vilket är en fin väg att cykla på om man är självmordsbenägen. Ett två ett vajerräcksväg, 5cm vägren och timmerlastbilar som prejar ut en i viltstängslet inger verkligen en stor trygghetskänsla.. Vajerräcksvägar ska ju vara säkra men jag förstår inte varför man inte bygger till en liten vägren också. Borde ju rimligtvis öka säkerheten även för bilar. Dessutom är ju dessa vägar helt värdelösa för oss som cyklar då man förstör vägsträckor som varit cyklingsbara utan att, i många fall, ersätta dem med någon typ av cykelväg vid sidan av. Rimligtvis borde väl ett miljövänligt transportsätt och en hälsosam motionsform inte bli helt bortprioriterat i vägbyggandet. Nåväl, vi kom fram till slut iaf efter drygt 15mil.

Annars var dagens roligaste helt klart ett videoklipp inspelat under gårdagens etapp av vår überpositiva norrman Jan Hugo. Jan Hugos motto är ju bla "I love Colting Camps", "Why wait to be great" osv och han har genomfört lägret under diverse glada tillrop och glädjetjut. Igår fick han dock något typ av sammanbrott utanför Skellefteå efter att ha fått släppa gruppen och cyklat själv 5-6mil. Han stannade mitt på vägen och spelade in det här(videon längst ner i inlägget "69 mil "more to go"" från 27:e maj); http://supersvendsen.blogspot.com/search?updated-min=2009-01-01T00%3A00%3A00%2B01%3A00&updated-max=2010-01-01T00%3A00%3A00%2B01%3A00&max-results=33 . Skönt att se en såpass positiv människa bli så bitter (-: